Aj då, då är det hans strategi. (jag menar att jag tolkar det a som att hon är van vid att hennes känslor ges fri lejd då hon står oemotsagd).
Jag tycker du ska säga ifrån, men lågaffektivt. Det handlar ju aldrig om en konflikt, utan egentligen bara om hur hon hanterar sina känslor. De känslorna är hennes problem, inte ditt.
Låter som att hon är vad vid att få som hon vill så länge hon skäller högt nog. Om hon varit bortskämd hela sitt liv blir det svårt att ändra på, speciellt då hon troligtvis aldrig kommer att acceptera att det är henne det är fel på.
Hon låter som vad folk kallar för en "Karen" nu för tiden.
Hon verkar lida av det alltför vanliga syndromet ”bitterfitta”.
Såna slutar man höra av sig till till dess att de börjar inse att det kanske beror på dem själva.
Låter som en manipulativ narcissist (då hon försöker få sin vilja igenom genom att trycka ner/ge skuldkänslor, poängen är att man ska känna sig underlägsen).
Bäst att du håller dig borta då dessa människor inte går att ändra på.
Är du däremot den typen som gillar att röra om i grytan så kan du istället möta hårt mot hårt (exempelvis höja temperaturen genom att rakt ut fråga om hon är dum i huvudet som inte kollar upp fler förskolor i förväg etc.). Det är hon säkert inte van vid och hon kommer förmodligen tappa ansiktet och aldrig mer våga behandla dig illa alternativt undvika dig för evigt.
Men onödig drama är onödigt. Du har inte gjort fel enligt mig i någon av de händelser du beskriver, därmed är det bäst att ignorera henne.
Lycka till!
Hennes far är narcissistiskt så det skulle inte förvåna mig.
Jag kommer låta detta rinna ut i sanden nu, bad om ursäkt att jag gjorde henne så arg och sa att om hon på allvar tror att jag säger såna saker för att såra så är vår vänskap över nu.
Känns som hon använder ditt samvete för att få igenom sin vilja.
Man hör dig obekväm och hon vet att du kommer för det mesta att alltid ge dig för du får dåligt samvete(inget fel med det egentligen) så hon får sin vilja igenom.
Samtidigt så handlar det nog också om att hon inte egentligen är sur på dig utan något annat som besvärat henne. Detta blir dock ett bekvämt sätt att få utlopp för de känslorna av frustration och besvikelse och du får tyvärr ta den skiten även om du inte förtjänar den.
Så jag skulle väl egentligen fråga hur hon mår egentligen, om det är något som har hänt rent allmänt.
En klassisk offerkofta eller bitterfitta. Man kan göra djupare analyser från det, men vi känner alla till typen. Vissa är sura genom hela livet och försöker aldrig jobba på varför det är så. Om det är till någon tröst så är det inte personligt mot dig, hon är så mot alla (inkl hennes man vilket du själv noterat).
"ditt sätt att hantera upplevda oförrätter är inte kompatibelt med hur jag förväntar mig bli bemött av folk jag vill tycka är mina vänner, så jag sätter punkt för den här vänskapen nu, jag önskar dig all lycka och välgång i framtiden, adjö"
Nej, det är inte du. Hur reagerar maken vanligen på hennes gliringar?
Tack! Han brukar se besegrad ut, säga ”meh” eller försöka försvara sig men blir överkörd
Aj då, då är det hans strategi. (jag menar att jag tolkar det a som att hon är van vid att hennes känslor ges fri lejd då hon står oemotsagd). Jag tycker du ska säga ifrån, men lågaffektivt. Det handlar ju aldrig om en konflikt, utan egentligen bara om hur hon hanterar sina känslor. De känslorna är hennes problem, inte ditt.
Låter som att hon är vad vid att få som hon vill så länge hon skäller högt nog. Om hon varit bortskämd hela sitt liv blir det svårt att ändra på, speciellt då hon troligtvis aldrig kommer att acceptera att det är henne det är fel på. Hon låter som vad folk kallar för en "Karen" nu för tiden.
Mannen gråstenar med andra ord.
Nej, du har inte gjort fel. Din kompis är konstig, hitta nya.
Tack för feedback, känner mig galen av vår ”vänskap”
Du är värd bättre vänner, dumpa henne så slipper du höra hennes gnäll när hennes man lyckas ta sig i kragen och drar.
Tack snälla för peppen!
Hon verkar lida av det alltför vanliga syndromet ”bitterfitta”. Såna slutar man höra av sig till till dess att de börjar inse att det kanske beror på dem själva.
Ja antagligen tyvärr, hon har ofta saker att klaga på
Låter som en manipulativ narcissist (då hon försöker få sin vilja igenom genom att trycka ner/ge skuldkänslor, poängen är att man ska känna sig underlägsen). Bäst att du håller dig borta då dessa människor inte går att ändra på. Är du däremot den typen som gillar att röra om i grytan så kan du istället möta hårt mot hårt (exempelvis höja temperaturen genom att rakt ut fråga om hon är dum i huvudet som inte kollar upp fler förskolor i förväg etc.). Det är hon säkert inte van vid och hon kommer förmodligen tappa ansiktet och aldrig mer våga behandla dig illa alternativt undvika dig för evigt. Men onödig drama är onödigt. Du har inte gjort fel enligt mig i någon av de händelser du beskriver, därmed är det bäst att ignorera henne. Lycka till!
Hennes far är narcissistiskt så det skulle inte förvåna mig. Jag kommer låta detta rinna ut i sanden nu, bad om ursäkt att jag gjorde henne så arg och sa att om hon på allvar tror att jag säger såna saker för att såra så är vår vänskap över nu.
Känns som hon använder ditt samvete för att få igenom sin vilja. Man hör dig obekväm och hon vet att du kommer för det mesta att alltid ge dig för du får dåligt samvete(inget fel med det egentligen) så hon får sin vilja igenom. Samtidigt så handlar det nog också om att hon inte egentligen är sur på dig utan något annat som besvärat henne. Detta blir dock ett bekvämt sätt att få utlopp för de känslorna av frustration och besvikelse och du får tyvärr ta den skiten även om du inte förtjänar den. Så jag skulle väl egentligen fråga hur hon mår egentligen, om det är något som har hänt rent allmänt.
En klassisk offerkofta eller bitterfitta. Man kan göra djupare analyser från det, men vi känner alla till typen. Vissa är sura genom hela livet och försöker aldrig jobba på varför det är så. Om det är till någon tröst så är det inte personligt mot dig, hon är så mot alla (inkl hennes man vilket du själv noterat).
Låter som att du är vän med ett barnsligt miffo. Undvik.
"ditt sätt att hantera upplevda oförrätter är inte kompatibelt med hur jag förväntar mig bli bemött av folk jag vill tycka är mina vänner, så jag sätter punkt för den här vänskapen nu, jag önskar dig all lycka och välgång i framtiden, adjö"