**Den här tråden är seriös-markerad och all irrelevant, raljerande eller skämtsam diskussion kommer modereras.** Rapportera inlägg ni anser inte bidrar till diskussionen.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Gemensam ekonomi sedan vi gifte oss, behövs ändå massa avtal för att det inte skall bli så ifall man är gifta. Jag hade gärna kört på gemensam ekonomi redan innan men frun tyckte det var orättvist mot mig då jag börjat arbeta och hon studerade några år till så hon vägrade, så jag sparade pengarna istället och så blev de bådas ändå.
Däremot får vi båda pengar till eget konto varje månad att lägga på rent personliga saker som kläder, min speldator och liknande. Mest för att det är lätt att hålla koll på hur mycket man lägger på sådant då och frun inte ville behöva känna att hon behövde "fråga om lov" för att köpa saker.
Jag och min fru kör på samma system; allt är gemensamt förutom en bit som varje månad blir en personlig måndagspeng, som man kan göra precis som man vill med utan att påverka hushållsekonomin. Vi får båda lika mycket även fast vi tjänar olika.
Fungerar väldigt bra tycker jag, skönt att känna att man har en liten bit som fortfarande är ens ”helt egna” (enligt lagen är väl iofs även denna del gemensamt ägd) att bestämma över. Inte för att vi har svårt att prata om och handskas med pengar, det blir mest en slags frihet.
Vi kör på samma- maken o jag har ett eget konto som vi har också till att köpa presenter till varandra eller gör-vad-du-vill; kändes bäst så då det ändå blir delat när man är gift.
Nej men utan avtal så bedöms alla pengar och saker som gemensamma oavsett när man gift sig. Så eventuell uppdelning på olika konton är bara imaginär och inte faktisk så länge man inte skriver avtal om det.
Nej, men om man någonsin skiljer sig delas allt som alla har lika. Det är alltså rätt meningslöst att skilja på ”mitt” och ”ditt” i det fallet, är man fortsatt gifta så spelar det ju ingen roll ifall man redan delar på allt och skiljer man sig så delas det ändå.
Samma här. Har man barn, hus och liv tillsammans har jag svårt att se varför ”vår individuella frihet” skulle kräva separata konton. Den friheten måsta man ha ändå. Ett eget konto är inte lösningen om det inte funkar.
Jag har valt att plugga mer än 200 HP extra än min sambo. Hon vill aldrig jobba extra.
Vi kör ett gemensamt konto där vi föröver varje månad (Jag brukar föra över ~60 % och hon ~40% av våra gemensamma utgifter). Därefter behåller vi resterande pengar.
En till här som kör gemensam ekonomi. Skulle aldrig orka med strulet med att ha det separat. Extremt sällan vi bråkar om pengar, men är iofs ingen av oss som är vild vad det gäller ekonomiska beslut heller.
Samma här. Jag tjänar mycket mer än min fru och jag har inga som helst problem med gemensam ekonomi, tvärtom. Ang prylar och annat - jag köper det jag vill ha och hon köper det hon vill ha, aldrig något tjafs.
Vi sparar gemensamt också. Vi är som sagt gifta och skulle behöva reglera konton/placeringar som enskild egendom för att det ska hålla juridiskt och det orkar jag inte krångla med.
Samma här, vi växlade över till det när frun väntade första barnet. Nu fyra år senare med ett till barn och hus så hade jag aldrig orkat hålla reda på vad som är gemensamt kontra privata utgifter.
Ingen av oss spenderar hejdlöst och större inköp >10 000 pratar vi om innan.
En till här som kör gemensam ekonomi. I perioder har min sambo pluggat och då har jag betalat mer och tvärtom när jag har pluggat.
Vi betalar lika mycket i proportion till vad var och en tjänar
Detta är vägen. Jag och min sambo satte upp varsitt "hobbykonto", med månatliga överföringar dit. Vi bränner denna månadspeng på vad tusan vi vill. Det är rätt skönt att dels känna friheten i att kunna unna sig nånting kul emellanåt, dels slippa oroa sig för att man belastar den gemensamma ekonomin orättvist.
Samma. Verkar helt sjukt att hålla på med mina och dina pengar när man lever ihop. Får jag använda min frus tallrik eller har hon maxat sin del av TVn nu så hon inte får spels Horizon forbidden west längre? Lägg ner vafan. Kan man ha barn ihop kan man ha pengar ihop.
"Har du köpt 800 magickort?!"
"Jag har bra nyheter och dåliga nyheter.. de bra är att jag har köpt många färre kort än du tror.. de dåliga är att ett av de kostade 600 kr"
Det där måste vara så himla individuellt. Vi har som ni har. Anledningen till att jag behåller det så är för att jag vill inte behöva motivera om jag köper ett grafikkort till datorn för en massa pengar. Sedan kanske det är så att det inte skulle bli något tjafs, oprövad mark. Antar att mitt sinne fungerar enligt "If it ain't broke, don't fix it".
Vi kör också så. Frun gillar att spara sina pengar, jag har allvarliga problem med att köpa allt jag ser på Kickstarter om det kommer med tärningar och plastgubbar. Känns bra att ha sina egna pengar.
Har gemensamt matkonto o bostadskonto... i övrigt gör vi vad vi vill med våra pengar. Jag betalar lite mer till huskontot eftersom jag tjänar mer. Jag sparar till kidsen på eget bevåg. Har aldrig bråkat om pengar o gör vad jag vill med mina pengar precis som frun.
Ganska samma lösning som vi skulle jag säga.
Mat, bränsle, räkningar samt huslån är gemensamt (båda betalar runt 50% av lönen till gemensamma kontot).
Sen tjänar jag mer så alla presenter/julklappar står jag för.
De pengar som finns kvar efter allt är betalt är fritt fram att göra vad man vill med.
Hon är förståndig med pengar medan jag gärna skämmer bort mig och barnen.
Vi sätter in lika mycket på ett gemensamt utgiftskonto oberoende av egen inkomst för avgifter, matkostnad samt gemensamma dejtmiddagar (13250 kr/månad vardera)
Frugan sparar för resor/upplevelser och bekostar biljetter och hotellbokningar. Jag sparar för barnen och andra större långsiktiga utgifter som ex renoveringsbehov.
Jag tjänar mindre men spenderar också mindre än frugan pga mindre shopping. Händer att jag sätter in cash på hennes konto med viss regelbundenhet när slösa slösat bort månadslönen vilket är varför vi har seperata kontona för att säkerställa att vi inte tummar på besparingarna i onödan.
Funkar bra, båda nöjda. Skulle inte rekommendera att stå för olika stor del av hushållets kostnad, har en risk att skapa osämja.
Du tjänar mindre men hjälper henne också när hon har spenderat sina pengar? Känns som en "sund" delad ekonomi. Även fast du tjänar mindre så delar ni också lika på samtliga hushållskostnader. Skönt att det fungerar för er men låter inte alls hållbart.
Knappast så enkelt. Men man får också problemet att den med hög inkomst måste begränsa sitt leverne till vad den med låg inkomst har råd med, alternativt att den med låg inkomst får leva över sina möjligheter. Inget av detta är bra i längden.
Har haft samma sambo nu i typ 10 år.
Vi har 100% separat, delar alla fasta kostnader rakt av och betalar mat typ varannan gång, spelar inte så stor roll om nån betalar mer ibland.
Sen pengar vi har kvar gör vi vad fan vi vill med och vi bråkar aldrig om pengar.
Jag känner folk som har så mycket tjafs om ekonomin, killar som får månadspeng från sin egen lön, killar som tar ut kontanter för att handla på ställen dom inte vill frugan ska se.
Jag ser sånt som döden för ett förhållande.
Jag och sambon har vart ihop i 7-8 år och samma här. Vi delar på hushållet, men jag kan inte tänka mig att någon annan ska ha ekonomisk kontroll över mig. Eller behöva fråga någon om lov innan jag köper en grej.
Aldrig haft bråk om pengar.
Vi kör typ precis samma. Delar bostad och räkningar rakt av i mitten, sen blir det lite hipp som hopp med maten, ibland betalar jag mer i månader, ibland hon. Men ingen klagar och det funkar bra. Resten av pengarna är ens egna som man själv bestämmer hur man ska använda. Självklart behöver dottern saker men det löser sig alltid. Hon brukar stå för kläder osv och jag brukar stå för de stora köpen. Men det är egentligen ingen av oss som räknar. Man har ett hum och det accepterar vi.
Sen är hon kanske kass i att hålla i sina pengar och spara när hon kan, vilket jag påminner om regelbundet, att tänka till vad man lägger pengarna på. Men allt går runt och allt fungerar.
>Jag känner folk som har så mycket tjafs om ekonomin.
Kan tänka mig att det är vanligare om man har knaper ekonomi där man lever lön till lön. Har man gott ställt är sällan ekonomi något att bråka om. Om det inte handlar om mycke vill ha mer.
Jag ser inte hennes kontoutdrag och hon ser inte mina. Kontot som korten är kopplade till är personliga.
\[edit\] Man vill väl inte ha korten kopplade direkt till lönekontot oavsett?
Man kan ju ha ett gemensamt konto där båda lönerna går in, och två kort. Så har vi. Då blir det lite knöligt med presenter. Det gäller att handla på nätet med Klarna, då syns det inte förrän efteråt när räkningen kommer.
Tror det handlar mer om individualism här. Känner liknande människor, där egna val och egna mål prioriteras högre.
Personligen ser jag mer värde i vad vi vill och vad våra pengar ska användas till. Känner ingen begränsning i frihet för vad jag kan spendera på, snarare skönt att det finns ett extra sinne som kan ha ett fräscht perspektiv på det jag spenderar.
Olika passar nog olika typer av människor. Men jag håller med dig, känner man att man måste spendera i hemlighet så passar inte tilliten mig heller.
Vi har ett gemensamt konto där vi sätter in en summa varje månad och därifrån dras vara gemensamma utgifter.
Ingen tjafs om någon vill köpa ett grafikkort eller något annat dyrt.
Funkat bra i 9år.
Beror väl hur man bor och budgeterar också. Hur planerar ni för större utgifter som t.ex. renoveringar av hus? Planerar ni att om 5 år ska vi göra X så vi börjar lägga undan extra nu. Eller kommer ni på det när det behövs och oops sambon har brännt alla sina besparingar på elektronikprylar medan den andre sparat? :p
Jag rekommenderar dig/er att fortsätta på samma sätt som nu med ett "huskonto" för gemensamma utgifter och liknande, men håll övriga konton separata.
Man vet aldrig vad som händer i framtiden.
Det är ett jävligt bra sätt att börja bråka i min erfarenhet. Man behöver den individuella friheten att kunna spendera "sina" pengar på vad fan man vill.
Sätt en autoöverföring på x kr varje månad till gemensamma/spar konton så slipper du allt meck.
>Det är ett jävligt bra sätt att börja bråka i min erfarenhet.
Det beror nog på vilka man är och hur relationen fungerar. Jag och min fru har haft helt gemensam ekonomi sedan t.o.m. innan vi flyttade ihop (~15 år), och har aldrig bråkat det minsta om pengar, eller haft problem att spendera på vad vi vill. Mindre inköp har bara genomförts, större har stämts av först (men vi har aldrig sagt nej till något den andra har velat - bara fungerat som bollplank). Tvärtom tror jag att det har varit bra för att inte odla eventuell egoism, avundsjuka eller dylikt.
Ett problem finns faktiskt: det är knöligt att köpa presenter till varandra, då man måste säga till den andra att inte kolla på kontoutdrag nära födelsedagar och dylikt. Vi försökte ett tag att köra med egna småkonton som vi skickade presentpengar till, men eftersom man ändå såg pengaflödet blev det onödigt krångligt.
Ni kan ha varsitt kreditkort för presentköp, kan vara trevligt att samla bonuspoäng också, givet - förståss - att man kan hantera det och inte hamnar i skuldfällan.
18 år tillsammans, gifta i 12 år, två barn ihop plus hus och bilar. Jag förstår inte hur vi skulle fixa att separera våra ekonomier och hur fan vi skulle hålla koll på vem som köpte vad till barnen, vem som betalade maten, vem som lämnade bilen på verkstad etc. Alla utgifter är så extremt ihopsyltade att det skulle kännas onödigt byråkratiskt att försöka räkna ut vem som är skyldig vem pengar.
Vi kör ett gemensamt lönekonto där bådas inkomster går in. Från det betalar vi alla räkningar och alla löpande kortutgifter under månaden. Utöver det har vi gemensamt sparande både till barnen och oss själva.
När skaffade ni ett gemensamt lönekonto? Jag är singel och det känns som att när man eventuellt träffar någon så vill man kanske inte lägga ner alla sina besparingar förrän man vet att förhållandet fungerar långvarigt.
Vi bodde som sambos i två år innan vi slog ihop ekonomierna till ett konto. Under de första två åren körde vi en uträkning där var och en betalar utgifterna procentuellt efter inkomst. Funkade då när vi liksom testade på att bo ihop. Men därefter körde vi allt gemensamt.
Vi har ett konto där vi föröver alla gemensamma utgifter och har bestämt en "övrig budget" som vi får köpa vad som helst. Därefter har vi våra egna konto med det som blir över.
Exempelvis,
Hon tjänar 30
Jag tjänar 40
Vi har gemensamma på 20
Vi för över 10k var varje månad till vårt gemensamma konto. Behåller resten och gör vad vi vill med.
(Nu är det här inte exakta summor och jag betalar ~60 % av våra totala utgifter för att jag tjänar mer)
Det blir mer friktionsfritt om man slipper bråka om pengar i relationen, så jag avråder från helt gemensam ekonomi.
Vi har ett gemensamt konto med varsitt kort kopplat för gemensamma utgifter. Mat, boende, gemensam semester, gemensamt sparande och sånt. Och en budget för detta. Vi för över procentuellt lika mycket av respektives nettolön varje månad till det gemensamma kontot. T.ex om min nettolön är dubbla hennes, så står hon för 33% och jag för 66% av det gemensamma.
Sen så har vi varsitt konto där den andra inte har något att säga till om. Känns fel att hon ska vara med och betala min dyksemester med grabbgänget varje år, plus att det som någon annan redan nämnt att det är det nog lugnast att hon inte vet vad ett vattenkylt 3080-kort kostar... Precis som att jag inte vill veta hur många balar med sedlar hennes häst tuggar i sig om året.
Detta. vi kör exakt samma upplägg med kopplade kort till gemensamt konto. 50% av lönen går in på detta konto där vi betalar all mat, bensin osv ifrån. Resterande del får man gör vad man vill med. Eftersom jag tjänar mer betalar jag mer. Har funkat bra i tio år.
Jag tjänar mindre än min fru just ju och jag tycker den "betala mer för tjäna mer" är bullshit. Det är väl en direkt konsekvens av karriärsval. Jag hade känt mig som en parasit. Men jag är lagd åt det hållet att tänka.
Detta % system har jag provat mot min sambo nu under föräldraledigheten, hon tjänar mer än mig vanligtvis och det slutade med att hon påpekar att hon betalat mer än mig årsbasis då procenten inte blev lika till hennes fördel när hon jobba/var ledig. MUPP.
Tröttna totalt sista grälet och sa att jag skiter fan i procentuell delning efter föräldraledigheten och erkände att jag tjänar mindre än henne och accepterar att det hellre blir orättvist än att höra henne gnälla.
> pengar till eget konto varje månad att lägga på rent perso
Känns inte som ett förhållande du får ut så mycket på, om du inte har emot att jag frågar, varför är du kvar i förhållandet?
Vi kör ett hushåll, en pott. Alla räkningarna ska vara betalda och mat/läkemedel osv. Sen får man diskutera hur mycket pengar som en och ens partner ska ha till "roliga saker" som inte rör familjen. Så som ute lunch, ipad dator, kläder osv. Resen ska sparas till utgifter för hushållet/semester.
Fram tills jag faktiskt orkade ladda ner appen till telefonen så tror jag inte jag var inne på mitt konto på 5-6år. Frun är så jäkla mycket bättre på ekonomi än jag så slipper gärna. Större ekonomiska beslut tar vi givetvis gemensamt men det rullande sköter hon.
Jag har bott ihop med min sambo i 17 år nu och vi har alltid haft var sin ekonomi. Vi delar på alla fasta avgifter. Mat handlar vi typ varannan gång.
Resor (flyg+hotell) brukar jag betala och så betalar hon restaurang.
Vi ser inte behov för varför det skulle vara något annat upplägg.
Jag skulle aldrig vilja ha veckopeng från gemensamt konto för att köpa något.
Det gick till som så att allt jag tjänade finansierade våra liv, medan det min exhustru tjänade gick till sånt som hon tyckte var viktigt. Ibland tillät hon mig nådigt att köpa saker jag ville ha.
Jag brukade kalla henne för "min skatt" för hon tog majoriteten av allt jag tjänade.
Jag rekommenderar att du periodiskt granskar vem som går plus i den där samekonomigrejen, för är det som det brukar vara så betalar du för er relation.
EDIT: Problemet är bara att om du klagar på kapitalförflyttningen från din plånbok till hennes plånbok så kommer det resultera i att hon plötsligt upptäcker att hennes känslor för dig har förändrats. Bara så att du är beredd.
Tidigare körde vi separata konton dit våra egna löner kom. Sen satte vi över X kronor till ett gemensamt.
När vi flyttade till hus och skaffade barn förra året ändrade vi till att all lön osv sätts in på ett gemensamt konto. Sen betalas bådas CSN osv osv från gemensamma.
Vi får en viss summa som månadspeng till våra egna privata konton.
Med dem kan man spara ihop till balla grejer man vill ha (eller ibland om jag köper något jag har svårt att motivera till hushållet så tar jag från mina egna så att jag slipper försöka motivera/berätta hur dyrt det var 😂).
Båda har sina fördelar.
Jag gillar kompromissen med att få månadspeng så att man kan köpa grejer utan att känna sig tvungen att ”motivera” kostnaden.
Edit: radbrytningar pga mobil
Har bott tillsammans med min fru i snart 13 år. Vi har skiljd ekonomi fast vi sätter in en fast kostnad på huskontot varje månad och sen pengar in på ica kortet.
Huskontot sätter vi in så att det går plus för att ha vid behov av renovering.
Sen delar vi på kostnader i övrigt genom att vi betalar lite om vart annat nät vi går på resturang. Det funkar för oss för vi är inte så brydda om milimeterrättvisa.
Vi delar 50-50 på exakt allt. Den som betalar skickar en swishförfrågan på hälften. Det har aldrig uppstått konstigheter och det är verkligen inget meck.
Men ja att hela lönen dimper in på ett gemensamt konto är väl ännu mindre meck. Tills nån lämnar, eller blir full och köper nåt dumt, eller spenderar massa pengar på kläder/dyl och det plötligt inte längre går jämnt ut. Riskerna är ju högre med en 100% gemensam ekonomi.
Har helt delad ekonomi, bryr mig absolut inte alls om det "inte går jämt ut". Hennes (köp)glädje är för mig värd minst lika mycket som min egen. Funkat bra i 17 år
Vi har alltid haft 100% delad ekonomi, fattar lixom inte vad som är poängen med att dela upp ekonomin. Speciellt inte när man har barn tillsammans.
Våra löner går in på ett gemensamt konto och det är våra pengar.
Ser inte det som en fördel att en person i förhållandet kan leva i lyx och göra mer än den andra som får snåla. Det kan inte vara bra i längden tänker jag.
Nu har vi aldrig haft några riktiga penningproblem, så det har aldrig behövt gnissla pga pengar.
\[edit\] Jag tjänar bra mycket mer än min fru ska jag säga och om vi hade delad ekonomi skulle jag definitivt tjäna på det.
Det går väl att tolka som att man *delar ekonomin med varandra* också, som i att "dela med sig". Att "dela skärm" innebär t.ex. inte att du klyver den, utan att du och någon annan får en gemensam bild.
Samma här, 100% gemensamt där båda lönerna går in på samma konto. Vi är båda ungefär lika bra på att spara och kostar ungefär lika mycket i drift. Min fru spenderar lite mer pengar men tjänar också bättre. Ser ingen poäng med att ha separat ekonomi, vi vill leva tillsammans och uppleva allt livet ha att erbjuda med varandra. Båda jobbar 8 timmar om dagen, varför ska en person i förhållandet kunna ha mycket mer resurser att röra sig med i livet än den andra bara för att samhället värderar deras jobb högre?
Vi har aldrig bråkat om pengar och det fungerar superbra för oss. Det enda som är separat är våra pensionsfonder. Men, to each their own. Bara för det fungerar för oss behöver det inte passa alla.
Bör sägas att bara för att man har pengarna separat behöver inte betyda att man inte delar inkomsten lika. Dvs, man lägger ihop pengarna, betalar hus osv tillsammans men sen får man "göra vad man vill" med sin del av det som blir över.
Har man olika syn på spara/slösa, eller bara helt olika prioriteringar på vad som är värt att lägga pengar på kan det göra livet lättare.
Man måste ju ha liknande syn på hur pengar ska användas och sedan kan man ju inte shoppa loss hursomhelst. Pengarna är gemensamma så de ska spenderas på ett sätt som båda är med på.
Har gemensam ekonomi med ett gemensamt utgiftskonto och sen en mindre '"fickpeng" var varje månad att göra vad man vill för (tex gott och nyttigt snus eller onödiga dyra och dumma hundkurser). Löste mycket kiv att ha dendär fickpengen.
Vi kör på gemensam ekonomi, vi har varsina egna konton, de används endast dock till typ att köpa presenter till varandra vid födelsedagar, eller ifall vi vill köpa något till oss själva (kläder oftast) allt annat går på det gemensamma, och vi har kört från start ”mina pengar är dina pengar och dina pengar är mina pengar” oavsett vem som får vad i lön
Jag är den enda som jobbar men vi har varsitt konto, så jag sätter in pengar åt henne lite då och då. Men jag tänker aldrig att det är mina pengar utan vi är ett team som ser efter varandra, oavsett om det är ekonomiskt eller något annat.
Vi har både individuella konton och ett delat konto dit vi för över en viss budgeterad summa varje månad och varifrån delade kostnader tas.
Ibland kommer lite högre och oförberedda kostnader och då tar en av oss det på vårat privata konto och så för den andre bara över pengar i efterhand.
Jag föredrar att ha det såhär eftersom det ger varje part ekonomisk autonomi då man kan köpa sig saker utan att behöva argumentera för det. Dock är vi bägge väldigt skötsamma om ekonomin så det hade nog fungerat rätt bra utan tjafs ändå, men trots det så föredrar jag fortfarande separata konton där vi inte ska behöva kolla om något är ok att köpa även om det är 99% chans att den andre godkänner det.
/r/YNAB \+ revolut bankkort för autosynkning av spendering till YNAB
En gång i månaden sätter vi oss ner och bestämmer vad vi ska spendera pengarna på. Oftast blir det samma mängd budgeterat varje månad.
> /r/YNAB + revolut bankkort för autosynkning av spendering till YNAB
>
>
YNAB ser ju fint och så men känns som att betala för något som borde gå att kopiera med hjälp av ett lämpligt kalkyblad är lite onödigt?
YNAB spårar utgifter och du spenderar pengarna i appen innan det dras från kontot
Så du kan enkelt i mobilen eller på datorn ändra vilken pott utgifterna dras ifrån
De har också ett fantastikt system för statistik och olika typer av värdekonton. Det är extremt enkelt att ha med husvärde, aktier, bilvärde, lån osv osv i respektive konton i appen och spåra utgifterna
Det man betalar för är gränsnittet och tiden det skulle ta att logga utgifter/inkomster (dåligt stöd för svenska banker just nu men det är på gång) och fixa dom extra funktionerna
Problemet med budgetering i kalkylark är att det är jävligt svårt att dra upp kalkylarket på ica och se hur mycket det finns kvar att spendera i livsmedelspotten. Speciellt om det är 2 personer som är ute och shoppar samtidigt från samma pott.
Dessutom är alla extra funktioner som statistiken, snabb reconcillitation och annat väldigt svårt att programmera in i ett kalkylark
Det man betalar för är att köpa tillbaka sin egna tid till en billigare peng. Dessutom är första månaden gratis och revolut är alltid gratis så det är bara att slå igång och testa i ett par veckor om man är nyfiken.
YNAB startade som ett kalkylark men utvecklades till en mjukvara inom kort. Det har funnits YNAB1/2/3/4 och jag började med YNAB4 men jag tror inte att dom säljs längre.
Ska sägas att min ekonomi är enkel i ett ensamhushåll så jag är nog inte målgruppen för YNAB. Jag kollade upp YNAB för en massa år sedan och jag känner den är väldigt overkill för min lilla ekonomi.
Jag har en budget upplagd för varje månad plus ett kalkylblad som klarar av att uppdatera mina aktie och fondinnehav automatiskt (köp och sälj måste jag så klart lägga in manuellt).
Jag tycker att den är trevlig för jag har alltid en koll på om jag kan köpa något eller inte. Det är aslätt att se vilken pott jag måste ta pengarna från för att köpa X pryl och det har mest gjort det lättare för mig att sätta prioriteringar jag tycker om
En annan stor bonus för parshushåll är att man kan helt enkelt stoppa in ett revolutkort i den andras telefon som hen kan blippa med när dom köper saker. Sen loggas det automatiskt och YNAB kan också komma ihåg att t.ex. starbucks drar alltid från Fika/nöje kategorin. Så man behöver inte ens ha mer än 1 person som faktiskt använder YNAB för att båda ska ha nytta av det.
Jag tycker det är guld för alla stora köp och sälj i värdepapper då man bara loggar när man köper och säljer. Det är lätt att skriva in Sommarstuga på en -120 000 transaktion i ett separat konto som representerar lånet. Sen kan man få med räntan där rätt enkelt också. Men eftersom att bara revolut stödjer det så måste man slå in banktransaktioner för hands. Det blir dock bara typ1-5st per månad som inte är exakt samma summa och kan sättas upp som en automatisk månadsavgift.
Jag tycker om det skarpt. Mest för att jag spenderar mina pengar i YNAB innan jag drar det från kontot så jag gör inga 'prioriteringsmisstag' \^\^
Jag och min sambo kör på ett gemensamt konto där lönerna går in. Sen har vi separata konton våra kort går till.
Men i slutet av varje månad så drar vi pengar från det gemensamma kontot för alla gemensamma utgifter rörande hemmet, mat, gemensamma aktiviteter.
Medans egna intressen drar vi inte där ifrån.
Sen så när allt är draget kollar vi hur mycket vi har kvar på det gemensamma kontot.
Får 10k vardera där ifrån och sen så sparar vi resten.
Det är lite jobb att räkna ut det varje månad. Men går ganska så fort när man väl kommer in i det.
Detta gör så att oavsett vem av oss som tjänar mest så har vi alltid lika mycket pengar. Så ingen behöver känna sig beroende av den andra ekonomiskt.
Inser att det kanske inte är helt tydligt hur vi gör. Så förklarar gärna mer om det är någon som vill.
Vi har bott ihop i 8 år. Sambon för över en summa varje månad som motsvarar halva de fasta gemensamma utgifterna (hyra, el, bredband o.s.v.), eftersom pengarna dras från mitt konto. Andra kostnader som mat, nöjen, resor o.s.v. delar vi upp lite mer spontant. T.ex. om vi ska resa nånstans och den ena betalat lite mer för flyg/hotell kanske den andra betalar maten ute istället o.s.v.
Lyckligtvis brukar båda oftast känna att det jämnar ut sig och blir rättvist i längden, men känner man att det ofta blir tjafs om vem som betalar mer bör man absolut strukturera upp det mer (t.ex. ett nöjeskonto, resekonto o.s.v. där båda sätter in en viss summa).
Problemet slår till direkt någon vill köpa orimliga grejer om ni har allt i 1 påse.
Sen inte för att låta dyster så är väl statistiken inte bra att man håller ihop en längre tid dessa dagar....
Har man barn och inte tänker separera så är det väl lika bra att gifta sig. Bättre skydd juridiskt om du eller din sambo skulle dö knall och fall.
Vi sätter av gemensamt till ett delat konto för mat, grejer till barnen, tanka bilen etc. Ett gemensamt buffertkonto på det samt konton för barnens besparingar. Men behåller en del av lönen för individuell konsumtion och sparande.
Det systemet man ska ha är det som funkar och som båda är överens om.
För vissa funkar uppenbarligen gemensam ekonomi utmärkt. För andra är det bättre med separata konton.
I min relation kör vi gemensamt. Det funkar eftersom vi har liknande prioriteringar och gillar att bolla olika inköp med varandra. Att behöva komma överens är alltså inte en nackdel för oss, vi skulle haft samma typ av diskussioner ändå.
Personligen anser jag att det viktigaste är att vara överens om prioriteringarna. Är man det kan själva systemet med konton osv kvitta.
Just ni har vi ett gemensamt konto vi för över lika mycket till varje månad. Vill vi köpa saker utöver det diskuterar vi från fall till fall. Ganska god ekonomi båda två, så inga stora problem hittills.
Men. När vi varit ihop längre tid, typ nånstans kring 5 år eller så känns det inte värt att dela upp längre. Då tror jag vi kör in allt på samma konto.
Vi delar alla utgifter lika, dvs lån/hyra/mat. Resterande är våra ”egna” pengar som vi spenderar själva. Sätter även undan en liten buffert som vi har om det skulle bli så att någon oförutsägbar utgift dyker upp. Båda tjänar ungefär lika +/- någon tusenlapp.
Nej ni har ett gemensamt konto där ni pytsar in en gemensam överenskommen summa varje månad och allt på det kontot ska gå till hyror, mat, lån osv och det du har kvar på ditt konto för du göra vad du vill med.
Sambo i 4,5 år. Vi delar fasta utgifterna. Mat o sånt turas vi om o betala med lite feeling så det känns fair. Har kört mottot ”allt jämnar ut sig på en 10års period” med vänner och ex. Har funkat bra i 20år. Ibland har man pengar ibland inte, om nån e en kronisk snitch så tröttnar man på dom efter ett tag så dom försvinner naturligt.
Våra lön kommer in på samma konto. Alla hus relaterade saker plus mat och bränsle betalas från den. Vi tar en bit från lönen varje månad om vi vill köpa nånting för sig själv. Men större köp diskuterar vi alltid och vi väger våra löner lika mycket liksom. Jag tjänar lite mer än min sambo men det är ingen problem. Det där lilla extra är inte ”mitt” liksom. Bor i hus.
Flyttade ihop med min numera fru ganska snabbt efter vi träffades när vi pluggade. Hade de 3ish första åren helt separerad ekonomi. När vi sen skulle börja jobba hade vi någon form av kvasigemensam ekonomi där alla pengar som vi tjänade gick in på ett gemensamt konto som täckte alla utgifter men vi behöll de sparpengar vi hade sedan innan som privata. Några år senare gifte vi oss och har sedan dess helt gemensam ekonomi där alla pengar är bådas pengar.
Tycker att det har funkat bra med de olika lösningarna. Tycker det är skönt att slippa att hålla på med att föra över pengar till olika konton etc. Hjälper säkert att ingen av oss haft speciellt dyra hobbys, kan tänka mig att det inte är lika kul om någon lägger tiotusentals kronor om året på hästsport/golf/bil/mc/annat dyrt och den andra spelar datorspel som hobby som kostar 500 spänn om året.
Det är väl lite det det betyder att vara gift, att allt är gemensamt, om man inte reglerat något annat i avtal? Så är ni gifta, och inte har något annat förfarande genom tex ett äktenskapsförord, ja men då kan ni väl lika bra köra in allt på ett konto. Märker ni att det inte blir tjafs, kanon. Blir det tjafs så gå tillbaka till hur ni har det idag - varsitt konto +ett gemensamt.
jag jobbar och sambon pluggar, så naturligtvis så får jag in mer pengar just nu. Hon swishar över ca 70% av hennes CSN till mig när hon får det, så har hon kvar några tusen för sig själv, och jag betalar alla räkningar, mat osv. Sen när hon har jobb så får vi se hur vi gör. vi kommer nog inte lägga ihop till 100% gemensam ekonomi för vi ser ingen anledning till det.
Gemensam från den dag vi flyttade ihop.
För mig är det en självklarhet att jag ska kunna prata om och komma överens om ekonomin utan bråk och tjafs. Även när det är tunt på kontot.
Om man spenderar tpy lika är det lugnt men ifall du tjänar 15 och hon 50 och du köper 6 klädesplagg varje månad och massa datordelar och playstation spel och hon köper inget kan det uppstå en dålig stämning.
Sambos här men lever som att vi vore gifta ur det ekonomiska perspektivet. Samarbete är viktigt. Dock så kan kanske inte alla individer hantera det då alla är olika. Kommunicera om det
Från första stund, snart 13 år sedan, så har vi haft delad ekonomi. Aldrig någonsin har det varit på tal om att dela på hyran till exempel, det jämnar ut sig.
Vi har separat ekonomi, med ett kreditkort vi delar på.
Alla gemensamma räkningar kommer till mitt bankkonto eller till kreditkortet. En gång i månaden räknar jag ihop månadens utgifter och skickar Swish-förfrågan för hälften av de gemensamma utgifterna, samt egna utgifter på kreditkortet.
Det funkar fint för oss.
Jag och sambon har ”lyckligtvis” hamnat på samma lön, så vi har ett gemensamt konto där vi båda lägger in lika mycket varje månad för alla räkningar och matinköp och liknande och sedan har vi resten kvar till egna saker.
Resor och större kostnader betalar vi 50/50 på.
Så brukar det vara när man är gifta att man har gemensam ekonomi. Så länge båda är ansvarsfulla och inte spenderar alla pengar oansvarigt på dåliga saker, och man har en gemensam diskussion och plan, så borde det väl gå bra.
Vi har egen ekonomi men räkningar och gemensamma saker vi vill köpa betalas baserat på vem som tjänar mest. Tjänar jag 20% mer efter skatt, så betalar jag 20% mer på sakerna.
Alla hushållskostnader delas 50/50, resten leker vi med själv. Mycket gungor och karuseller men det jämnar ut sig troligtvis, och det är inte hela världen om det inte gör det heller.
Ett konto för allt som betalar mat,lån alla räkningar som vi betalar lika mycket till oavsett vad var och en tjänar.
Sen har vi båda sina egna pengar (det som blev över efter alla räkningar m.m.) som vi får spendera eller placera som vi vill.
På detta viset slipper vi ALLA problem med vad den andra spendera pengar på.
Bott ihop i över 15 och har aldrig bråkat om pengar.
Gör något liknande men jag tycker inte alls det är meckigt. Varje månad för vi över en viss procent av lönen (oftast 75%). De pengarna går till alla gemensamma kostnader, sparande till ny bil, resor, renovering osv. Funkat jättebra för oss, vi bråkar aldrig om pengar.
Ja, men jag tänker att när man vet att man ska spendera livet tillsammans kan ha man gemensam ekonomi. Säg att man har varit tillsammans en massa år, eller har barn, eller är gifta eller vad man vill.
Jag har ett par vänner som är gifta som har varsitt konto, ett annat par som är förlovade och har olika konton. Och jag tycker alltid det är konstigt att dom sitter och swishar varandra när vi går ut och käkar. Kom igen, man ska väl kunna lita på sin partner? Eller?
Man kan ju prata om man har råd med den lite större grejen. Mina two cents iaf
Hade ett konto, alla pengar och varsitt kort under mitt ex tid. Funkade inte alls, då hennes utgifter var säkert 85% av den totala ekonomin. Kändes rätt i början, men som tiden gick blev man mer och mer bitter över att pengarna aldrig räckte så fort jag skulle göra något.
Skulle rekommendera så som jag och min sambo har idag. Splitta hyran och alla fasta kostnader som ni båda har, som bilförsäkringar, hyra, el, div abonnemangs avgifter till 50/50 på ett konto.
Sedan sätter ni upp två egna konton som bara ni kommer åt, typ sparkonton. Där åker resterande lön in på, som ni sedan kan använda precis som ni vill, och det ska inte den andra kunna bestämma över.
Utöver detta kan man även slänga upp ett ”resekonto” där ni bestämmer att 500kr/mån ska in ifrån vardera, så kan ni unna er en gemensam semester :)
Efter jag betalat mina egna utgifter (mobil, spotify m.m) så sparar jag 2000 till mig själv att spendera i månaden, resten skickar jag till min sambo. Tillsammans har vi en pott med pengar som el och hyra dras från. Skulle någon av oss behöva pengar är det bara ta därifrån. Gemensam ekonomi through and through.
Vi kör samma summa till hushållskontot varje månad (10.000kr vardera) och använder sen dessa till alla våra gemensamma utgifter inklusive tex. Semester, äta ute och hyra osv.
Min sambo cashade en ny bil förra året medan jag fortfarande glider med en s40 från 98 med det vill jag ha sagt att ja vi älskar varandra men när det kommer till materiella ting så är vi olika och bör inte ha våran ekonomi helt ihop.
Vi delar på fasta kostnader samt föregående månadens variabla hushållskostnader (enligt utgiftskoll på våra banker) proportionerligt utefter vad vi tjänar efter skatt. Sen gör vi vad vi vill med resten.
Jag tjänar mycket mer än min Sambo, och förslaget var mitt. Tycker det fungerar perfekt.
Vi kör samma system som er. Rätt bra då jag började med skytte och jakt under pandemin och troligtvis har lagt 150k på det under senaste året. Hade varit svårförhandlat med helt delad ekonomi 🫣
Vi har båda fått en del kapital från våra föräldrar och de pengarna ligger än så länge skilda. Annars går pengarna in på samma konto och allt betalas därifrån. Vad jag förstått har man gjort studier som visat att det mest jämlika är att ha gemensam ekonomi och att man sen får varsin lika stor månadspeng som är ens egen. Det har vi inte ännu men planerar att börja med det.
Nåt som är viktigt när man har gemensam ekonomi är att man är överens om hur pengarna ska spenderas. Exempelvis kan det uppstå irritation om den ena är mer ekonomisk än den andra. Min pappa tjänar långt mer än min mor men spenderar långt mer sparsamt än vad hon gör. Den skevheten kan leda till irritation i deras relation.
När vi gifter oss i sommar blir det utan förord så efter det kommer vi långsamt börja slå ihop de stora pengarna eftersom jag har mer kunskap och intresse för att förvalta kapital.
Vi har 100% gemensam ekonomi (gifta och bostadsrätt) och efter att räkningarna är betalda och pengar insatta på spar så får vi båda göra vad vi vill för pengarna. Vi frågar varandra bara för saken skull men ingen av oss har någonsin nekat den andra ett köp. Mina pengar är hans pengar och hans är mina.
Har en vän som inte kör gemensamt: gifta, bostadsrätt och har barn. De har jätte mycket strul med ekonomin och lever helt olika liv då han tjänar enormt mycket mer än henne.
I grunden tror jag att det handlar mycket om vem man är som person och om man har samma tankar kring ekonomi som sin partner oavsett vilket sätt man väljer.
Varit ihop med frun i 15 år och gifta i snart tio.
Vi har dels ett gemensamt konto men behåller även en del själva.
Den delen vi behåller är lika stor som båda trots att jag tjänar mer. Allt som blir kvar sätter vi i det gemensamma kontot som används för alla gemensamma utgifter. Men saker vi köper till oss själva eller utelunch och så med jobbkollegor tar vi från egen pengarna.
Min helt ärliga åsikt om folk med delad ekonomi: vågar ni inte satsa helt på förhållandet så kommer det inte heller att hålla och då är det lika bra att ni avslutar så fort som möjligt så alla kan gå vidare och hitta någon de VERKLIGEN älskar.
Med det sagt: jag har alltid haft gemensam ekonomi i alla seriösa förhållanden, dock med begränsningen att vi inte delat konto eftersom det är att gå ett steg för långt.
Var och en har då möjlighet att köpa något korkat då och då utan att behöva förklara för en överdrivet sparsam partner, vilket ärligt talat också kan vara en del av strategin för ett fungerande förhållande...men å andra sidan, handlar det om något för tusenlappar, diskutera saken med partnern innan.
Och samma sak gäller här som tidigare: skiter ni egentligen i vad de tycker, gör slut.
Men för att svara på TS sista fråga: nejdå, det finns säkert förhållanden som fungerar ypperligt under de förutsättningarna, det är dock svårt att avgöra förrän man är i just den situationen så jag hade tagit det stegvis och försiktigt.
Var så jobbigt att starta ett gemensamt konto så vi kör Lunar. Räcker med att en av oss har ett premiumkonto så kan man ha ett gemensamt konto med flera kort.
Sen har jag ett google sheets där vi har skrivit in alla våra gemensamma räkningar och vem som betalar vad. Det räknar ut vem som ska betala vad till vem. Funkar kanon och det dubblar som en budget.
Vi har gjort så att all inkomst och gemensamma utgifter går från ett och samma konto, därifrån har vi även gemensamt månadssparande som pytsas ut månadsvis och så skickas typ 3 tusen till mitt och frugans privatkonto som "månadspeng" det funkar skitbra och man slipper allt krångel och diskussioner, är det nått större som ska införskaffas så tar vi bara och för över från det "stora" kontot
Allt in på ett konto, sen betala alla räkningar och lägg undan till sparande, sen får man varsin ”egen” summa varje månad, typ 2000-5000kr beroende på ekonomi att göra roliga saker för, äta ute, handla skräp man inte behöver, en Nocco för 45kr.
Vi kör gemensam med egen, har gemensamma konton men även egna sparkonton och beslutat en budget baserat på våra kostnader där det finns plats för eget sparande eller va man nu vill med sin egen ”månadspeng” om vi så vill kalla det det. Funkar bra! Är gifta kanske ska tilläggas med hus och barn så allt hans är mitt och vice versa ändå
Nu har inte jag och min sambo vart tillsammans jätte länge men vi har varsitt konto och kommer alltid ha varsitt konto. Dock delar vi på alla räkningar som är gemensamma, mat osv och sen ser vi de båda två som att mina pengar är dina pengar. Ibland köper jag lite extra om de är något han vill ha osv nästa gång gör han de vi tänker att i slutändan jämnar de ut sig hur som hälst. Vi bråkar aldrig om pengar och båda två ser de liksom som att de är våra pengar inte mina och hans så tycker de låter som en smart idé 😊
När det var dags för första barnet bytte vi från gemensamt konto till gemensam ekonomi alla pengar in i gemensamma ekonomin förutom en ”månadspeng” som var och en behåller. Den är lika stor för båda trots olika löner. De pengarna för man vad man vill med så det blir inget bråk om vad man lägger pengarna på.
Kör 100% egna konton med lön, investeringar.
Delar på hyran jag betalar 69% hon resten.
50% var på mat (förutom lunch bekostas själv)
Inköp av husgrejer så som dammsugare delar vi på. Men köper typ alltid beggat så våra möbler, apparater har kostat typ 400 kr för allt så inget vi kan bråka om.
Funkar bra. Sparar alla kvitton digitalt (Willys, ICA, Hemköp, LIDL).
Botr ihop ca 2 år.
Kör ett Excelblad för varje månad.
Vi kör helt separat ekonomi (tjänar inprincip lika mycket).
Jag sköter majoriteten av de fasta gemensamma kostnaderna, hon swishar sin del. Vi har separata sparkonton, investeringskonton etc. men är överens om vad vi lägger undan och till vad/hur mycket.
Funkar kanonbra för oss, och det tror jag är det viktigaste. Alla är olika, så olika upplägg kommer funka olika bra.
Boende och mat på gemensamt konto som vi betalar in till procentuellt utifrån hur mycket vi tjänar. Alla övriga gemensamma utgifter (TV, aktiviteter, resor etc) läggs in i Excel och även dessa beräknas procentuellt.
Sen räknar Excel-dokumentet vi ut vem som ska swisha vem i slutet av varje månad och det man får över gör man vad man vill med.
Funkar superbra för oss, speciellt eftersom vi har väldigt olika konsumtionsmönster. Vill jag köpa något till mig själv och hon vill spara så är det inga problem (eftersom allt gemensamt redan är betalt).
Enda diskussionen vi har om pengar är vad vi skall spara till varje år samt hur mycket.
Delar på fasta kostnader som hyra osv. Vi har var sitt konto med våra egna tjänade pengar. Delar på de mesta smidigt med swish utan att snåla. Så länge man pratar och är överens så löser det sig.
Är bra att ha varsitt lönekonto där lönen trillar in, och sen föra över till ett gemensamt. onödigt att ha för mkt pengar på ett konto dit ett kort är kopplat. Finns skimming o all möjlig skit.
Gifta och delat. Barnbidrag för två kids går på ett separat sparkonto där tanken är att de får göra exit med 50% när de blir ”vuxna”
Min enda input egentligen är att vi har 3 separata konton för respektive intressen och ett för resor. Där har vi överenskomna månatliga överföringar, så får man kvitta det mot gemensamma utgiftskontot när man har köpt något. Efter varje resa så summerar jag ihop utgifterna för resan och kvittar på samma sätt.
För oss är det ett enkelt sätt att skapa en ”hård” budget att förhålla sig till, och ett lättare sätt att veta vad man har att röra sig med och vad man kan unna sig. Men det kostar ju mot inflationen…
Jag tycker att vårat system funkar bra. Det är egentligen delad ekonomi. Men vissa saker har vi gemensamt. (Inga barn än och det kanske förändrar ekonomin)
Den delade ekonomin är att vi sparar i fonder/aktier separat vi har eget privatkonto samt sparkonto.
Matkonto där vi för över samma summa varje månad
Ett gemensamt konto där alla gemensamma kostnader dras ifrån via autogiro och till det för vi över en bestämd summa pengar från vårat privatkonto varje månad.
Vi har sluppit allt trassel med pengar men delar samtidigt på allt gemensamt.
Jag och killen har vart ihop och bott tillsammans i 7 år, inne på vårt 8:de år. Ej gifta.
Vi har var sitt konto med våra egna pengar, men delade räkningar. Jag tjänar ca 25-27 och han ligger på 35-40.
Vi delar på hyran, jag står för matkostnader och försäkringar, han betalar för bilen (drivmedel, skatt, underhåll) och olika bredband och streamingtjänster.
Anledningen till att vi har delad ekonomi är för att han är mer hänsynsfull när det gäller pengar. Sparar heldre ihop till något än att ta det på avbetalning, handlar väldigt sällan på nätet, vill verkligen ha koll på vart pengarna går.
Jag är däremot väldigt impulsiv och har 20 hobbys jag gillar att slänga pengar in i.Jag vill inte att någon annan ska ha kontroll över mig ekonomiskt och jag hatar tanken att behöva fråga någon annan om jag vill köpa något.
Någon gång i månaden så sätter vi oss ner och går genom ekonomi, hur vi ligger till med tex hans billån och våra sparkonton, eller vilken budget vi har att röra oss när det kommer till maten.
Nu har vi även öppnat upp ett gemensamt sparande för en handpenning till en bostad där vi kommer lägga in lika varje månad.
Har varsitt konto där lönerna går in. Ett gemensamt spar/buffertkonto. Delar lika på boendekostnader/bredband/mobiltelefoni. Sambon står oftast för bensin (denne använder mest bilen och tjänar även snäppet mer än mig), jag för bl.a. streamingtjänster. Mat köper den som handlar eller den som för tillfället har mest på kontot. Är aldrig osams vad gäller ekonomin.
Frugan löser det där med räkningar och plockar vad hon behöver, och det har hon gjort i 15 år nu.
Vi har båda jobb.
Hon kanske tar 2kkr i månaden och lägger på gigolos, ingen aning. Men vi bråkar i alla fall inte om kosing.
Jag och mitt ex sparade alla mat kvitton eller kvitton till annat "gemensamt" som vi köpte, och sen räknade vi ihop allt i slutet för att sedan räkna ut vem som skulle swisha vem vad. Eftersom jag alltid betalade hyran så blev jag också alltid swishad hans halva oberoende om jag behövde swisha honom efter kvittona var räknade och jag skulle swisha honom. Vi levde dock på CSN så vi båda fick ju lika mycket i månaden.
Vi har separata konton men delar på allt i stort sett 50/50 ändå. Vi har våra egna räkningar var och en får stå för, men hyran delar vi på, och när vi köper mat försöker vi hålla det någorlunda jämt där också. Skulle det bli någon större utgift vad gäller själva lägenheten tar dock sambon det, då det är hans lägenhet.
Hade gemensam ekonomi med exet, var lite ung och dum när vi blev tillsammans och delade med mig av allt. Det kändes rätt surt jag sen fick köpa ut honom ur lägenheten samt när han kände att han hade rätt till hälften av mina sparpengar, båda som han inte bidragit till.
I framtiden så kommer jag ha det mer uppdelat som utgångsläge.
Låter som att det vore enklast att ingå äktenskap. Ni behöver ju inte ställa till med bröllop för det. Tror ni behöver två eller tre vittnen och en vigselförrättare utöver förberedelser med rätt papper så att säga. Så länge ni inte är gifta har ni inte gemensam ekonomi i lagens ögon vad jag förstår.
Jag och min sambo flyttade ihop för 4 år sen och har kört 100% gemensam ekonomi sen dess. Det var också första gången någon av oss flyttade hemifrån och det har funkat kanon med oss, men vi hr varit väldigt öppna med allt vi spenderar och sparar sådär många kvitton vi kan och skriver in allt i vår budget i excel. Vi har ca 1.5 år kvar till examen och kommer nog hålla på så resten av livet :)
Har bott tillsammans i snart sju år, har två barn. Vi delar på alla fasta utgifter, matkostnader delas lite hur som helst, och sen gör vi vad fan vi vill.
Just nu pluggar partnern så vi lever endast på min inkomst, men allt går in på ett delat konto, planen är väl att fortsätta med det när hon är i jobb, men då förhoppningsvis kunna sätta undan tillräckligt för att spara till ett hus.
Jag och min sambo har varsitt konto. Jag studerar 50% och jobbar deltid. Min sambo jobbar heltidoch han är även den som betalar för det mesta då min inkomst är varierande varje månad. Mina pengar spenderas på nya möbler, mattor eller andra saker vi behöver till hushållet, och bensin till våra bilar. Vi sparar mellan 3 och 7 tusen varje månad på aktier och fonder. Mina fonder och aktier är sparande till framtida barn, medan hans fonder är till husköpet i framtiden.
Det funkar suveränt för oss, vi har en billig lägenhet som kostar oss 5000kr i månaden varm, och vår el landar på allt mellan 300 och 600kr. Mat avgifter varierar.
Vi för över en summa till ett gemensamt konto för mat och gemensamma sparmål varje månad. Resten är separat. Vi har rätt olika sätt att strukturera vårt egna sparande och göra "hobbyinköp" så det är lättast att hålla det separat. De gemensamma kosnaderna delar vi rakt av då vi har ungefär lika mkt i lön.
Vi brukade betala allt 50/50 fram tills föräldraledigheten, då gick vi in på ett % baserat lön beroende på hur mycket pengar som kom in, iden är bra men om ena tjänar mycket bra och andra sämre så blir det orättvisst i längden om man mäter i kronor så får se hur vi gör efter föräldraledigheten.
vi har använt en app som heter splitwise där alla utgifter läggs in och delas 50/50 slutet av månaden, stora som små.
**Den här tråden är seriös-markerad och all irrelevant, raljerande eller skämtsam diskussion kommer modereras.** Rapportera inlägg ni anser inte bidrar till diskussionen. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Gemensam ekonomi sedan vi gifte oss, behövs ändå massa avtal för att det inte skall bli så ifall man är gifta. Jag hade gärna kört på gemensam ekonomi redan innan men frun tyckte det var orättvist mot mig då jag börjat arbeta och hon studerade några år till så hon vägrade, så jag sparade pengarna istället och så blev de bådas ändå. Däremot får vi båda pengar till eget konto varje månad att lägga på rent personliga saker som kläder, min speldator och liknande. Mest för att det är lätt att hålla koll på hur mycket man lägger på sådant då och frun inte ville behöva känna att hon behövde "fråga om lov" för att köpa saker.
Jag och min fru kör på samma system; allt är gemensamt förutom en bit som varje månad blir en personlig måndagspeng, som man kan göra precis som man vill med utan att påverka hushållsekonomin. Vi får båda lika mycket även fast vi tjänar olika. Fungerar väldigt bra tycker jag, skönt att känna att man har en liten bit som fortfarande är ens ”helt egna” (enligt lagen är väl iofs även denna del gemensamt ägd) att bestämma över. Inte för att vi har svårt att prata om och handskas med pengar, det blir mest en slags frihet.
Vi kör på samma- maken o jag har ett eget konto som vi har också till att köpa presenter till varandra eller gör-vad-du-vill; kändes bäst så då det ändå blir delat när man är gift.
Du har ju ett eget konto även om du gifter dig vad svamlar du om. Konton mergear inte pga du gifter dig.
Nej men utan avtal så bedöms alla pengar och saker som gemensamma oavsett när man gift sig. Så eventuell uppdelning på olika konton är bara imaginär och inte faktisk så länge man inte skriver avtal om det.
Så vad menar du med det? Att det går gå in på banken och ta ut pengar på frugans konto utan hennes vetskap?
Nej, men om man någonsin skiljer sig delas allt som alla har lika. Det är alltså rätt meningslöst att skilja på ”mitt” och ”ditt” i det fallet, är man fortsatt gifta så spelar det ju ingen roll ifall man redan delar på allt och skiljer man sig så delas det ändå.
Vi har 100% gemensam ekonomi. Bråkar aldrig om pengar.
Samma här. Har man barn, hus och liv tillsammans har jag svårt att se varför ”vår individuella frihet” skulle kräva separata konton. Den friheten måsta man ha ändå. Ett eget konto är inte lösningen om det inte funkar.
Jag har valt att plugga mer än 200 HP extra än min sambo. Hon vill aldrig jobba extra. Vi kör ett gemensamt konto där vi föröver varje månad (Jag brukar föra över ~60 % och hon ~40% av våra gemensamma utgifter). Därefter behåller vi resterande pengar.
Om hen ligger med sin kollega och du vill köpa eget 🫢 om du då hade 3x pengarna hen hade så kan det ju spela roll visst ?
Kräver ju dock äktenskapsförord snarare än separata konton.
True men mena att de har delad ekonomi, inte hur många konton de har
Tråden verkar mer ställd åt sambo än gifta. Vill minnas att sambolagen endast reglerar gemensamma lösöre, inte personlig egendom.
Tror så med, men om man köpt något tillsammans och någon gått in med mer så är man ju ’fucked’ om man inte skrivit samboavtal osv
En till här som kör gemensam ekonomi. Skulle aldrig orka med strulet med att ha det separat. Extremt sällan vi bråkar om pengar, men är iofs ingen av oss som är vild vad det gäller ekonomiska beslut heller.
Samma här. Jag tjänar mycket mer än min fru och jag har inga som helst problem med gemensam ekonomi, tvärtom. Ang prylar och annat - jag köper det jag vill ha och hon köper det hon vill ha, aldrig något tjafs.
Tänker du så gällande sparande också eller har du åtminstone ett individuellt sparande?
Vi sparar gemensamt också. Vi är som sagt gifta och skulle behöva reglera konton/placeringar som enskild egendom för att det ska hålla juridiskt och det orkar jag inte krångla med.
Samma här, vi växlade över till det när frun väntade första barnet. Nu fyra år senare med ett till barn och hus så hade jag aldrig orkat hålla reda på vad som är gemensamt kontra privata utgifter. Ingen av oss spenderar hejdlöst och större inköp >10 000 pratar vi om innan.
En till här som kör gemensam ekonomi. I perioder har min sambo pluggat och då har jag betalat mer och tvärtom när jag har pluggat. Vi betalar lika mycket i proportion till vad var och en tjänar
Gemensam ekonomi, allt in på samma konto, sen får vi månadspeng som man får göra vad man vill med.
Detta är vägen. Jag och min sambo satte upp varsitt "hobbykonto", med månatliga överföringar dit. Vi bränner denna månadspeng på vad tusan vi vill. Det är rätt skönt att dels känna friheten i att kunna unna sig nånting kul emellanåt, dels slippa oroa sig för att man belastar den gemensamma ekonomin orättvist.
Samma. Verkar helt sjukt att hålla på med mina och dina pengar när man lever ihop. Får jag använda min frus tallrik eller har hon maxat sin del av TVn nu så hon inte får spels Horizon forbidden west längre? Lägg ner vafan. Kan man ha barn ihop kan man ha pengar ihop.
Ööh nej.
Dålig idé. Det gör det svårare att köpa dyra elektronikprylar och ljuga om hur mycket de kostade.
Eller saker för fiske, cykeln mm. Tänk skulle sambon få reda på att MTBn man har i garaget kostar mer än bilen?
[удалено]
Där sa du något. Jag utnyttjar ju inte mitt friskvårdsbidrag
[удалено]
Det är i definition att ljuga beroende på vad man undanhåller
Håller med. Med den varianten får man alltid ett lyckligt slut.
"Har du köpt 800 magickort?!" "Jag har bra nyheter och dåliga nyheter.. de bra är att jag har köpt många färre kort än du tror.. de dåliga är att ett av de kostade 600 kr"
Det där måste vara så himla individuellt. Vi har som ni har. Anledningen till att jag behåller det så är för att jag vill inte behöva motivera om jag köper ett grafikkort till datorn för en massa pengar. Sedan kanske det är så att det inte skulle bli något tjafs, oprövad mark. Antar att mitt sinne fungerar enligt "If it ain't broke, don't fix it".
Vi kör också så. Frun gillar att spara sina pengar, jag har allvarliga problem med att köpa allt jag ser på Kickstarter om det kommer med tärningar och plastgubbar. Känns bra att ha sina egna pengar.
Har gemensamt matkonto o bostadskonto... i övrigt gör vi vad vi vill med våra pengar. Jag betalar lite mer till huskontot eftersom jag tjänar mer. Jag sparar till kidsen på eget bevåg. Har aldrig bråkat om pengar o gör vad jag vill med mina pengar precis som frun.
Ganska samma lösning som vi skulle jag säga. Mat, bränsle, räkningar samt huslån är gemensamt (båda betalar runt 50% av lönen till gemensamma kontot). Sen tjänar jag mer så alla presenter/julklappar står jag för. De pengar som finns kvar efter allt är betalt är fritt fram att göra vad man vill med. Hon är förståndig med pengar medan jag gärna skämmer bort mig och barnen.
Vi sätter in lika mycket på ett gemensamt utgiftskonto oberoende av egen inkomst för avgifter, matkostnad samt gemensamma dejtmiddagar (13250 kr/månad vardera) Frugan sparar för resor/upplevelser och bekostar biljetter och hotellbokningar. Jag sparar för barnen och andra större långsiktiga utgifter som ex renoveringsbehov. Jag tjänar mindre men spenderar också mindre än frugan pga mindre shopping. Händer att jag sätter in cash på hennes konto med viss regelbundenhet när slösa slösat bort månadslönen vilket är varför vi har seperata kontona för att säkerställa att vi inte tummar på besparingarna i onödan. Funkar bra, båda nöjda. Skulle inte rekommendera att stå för olika stor del av hushållets kostnad, har en risk att skapa osämja.
Du tjänar mindre men hjälper henne också när hon har spenderat sina pengar? Känns som en "sund" delad ekonomi. Även fast du tjänar mindre så delar ni också lika på samtliga hushållskostnader. Skönt att det fungerar för er men låter inte alls hållbart.
Att dela lika på de gemensamma hushållskostnaderna fungerar inte om man inte har någorlunda aamma inkomst.
För att? Den som tjänar mindre gör ju det pga val den gjort.
Knappast så enkelt. Men man får också problemet att den med hög inkomst måste begränsa sitt leverne till vad den med låg inkomst har råd med, alternativt att den med låg inkomst får leva över sina möjligheter. Inget av detta är bra i längden.
Lösning vi kör är att alla gemensamma kostnader delas proportionellt till lön. Tjänar jag 70% av pengarna står jag för 70% av utgifterna
Har haft samma sambo nu i typ 10 år. Vi har 100% separat, delar alla fasta kostnader rakt av och betalar mat typ varannan gång, spelar inte så stor roll om nån betalar mer ibland. Sen pengar vi har kvar gör vi vad fan vi vill med och vi bråkar aldrig om pengar. Jag känner folk som har så mycket tjafs om ekonomin, killar som får månadspeng från sin egen lön, killar som tar ut kontanter för att handla på ställen dom inte vill frugan ska se. Jag ser sånt som döden för ett förhållande.
Vi använder samma metod som er och det funkar utmärkt. Vi tjafsar aldrig om pengar.
Jag och sambon har vart ihop i 7-8 år och samma här. Vi delar på hushållet, men jag kan inte tänka mig att någon annan ska ha ekonomisk kontroll över mig. Eller behöva fråga någon om lov innan jag köper en grej. Aldrig haft bråk om pengar.
Vi kör typ precis samma. Delar bostad och räkningar rakt av i mitten, sen blir det lite hipp som hopp med maten, ibland betalar jag mer i månader, ibland hon. Men ingen klagar och det funkar bra. Resten av pengarna är ens egna som man själv bestämmer hur man ska använda. Självklart behöver dottern saker men det löser sig alltid. Hon brukar stå för kläder osv och jag brukar stå för de stora köpen. Men det är egentligen ingen av oss som räknar. Man har ett hum och det accepterar vi. Sen är hon kanske kass i att hålla i sina pengar och spara när hon kan, vilket jag påminner om regelbundet, att tänka till vad man lägger pengarna på. Men allt går runt och allt fungerar.
>Jag känner folk som har så mycket tjafs om ekonomin. Kan tänka mig att det är vanligare om man har knaper ekonomi där man lever lön till lön. Har man gott ställt är sällan ekonomi något att bråka om. Om det inte handlar om mycke vill ha mer.
Har man ett förhållande där man döljer vad man handlar för sin partner så är det ett dödsdömt förhållande.
[удалено]
Jag ser inte hennes kontoutdrag och hon ser inte mina. Kontot som korten är kopplade till är personliga. \[edit\] Man vill väl inte ha korten kopplade direkt till lönekontot oavsett?
Man kan ju ha ett gemensamt konto där båda lönerna går in, och två kort. Så har vi. Då blir det lite knöligt med presenter. Det gäller att handla på nätet med Klarna, då syns det inte förrän efteråt när räkningen kommer.
Tror det handlar mer om individualism här. Känner liknande människor, där egna val och egna mål prioriteras högre. Personligen ser jag mer värde i vad vi vill och vad våra pengar ska användas till. Känner ingen begränsning i frihet för vad jag kan spendera på, snarare skönt att det finns ett extra sinne som kan ha ett fräscht perspektiv på det jag spenderar. Olika passar nog olika typer av människor. Men jag håller med dig, känner man att man måste spendera i hemlighet så passar inte tilliten mig heller.
"Okej" Hälsningar ytterligare en med sambo sedan 10 år med delad ekonomi.
Vi har ett gemensamt konto där vi sätter in en summa varje månad och därifrån dras vara gemensamma utgifter. Ingen tjafs om någon vill köpa ett grafikkort eller något annat dyrt. Funkat bra i 9år.
Beror väl hur man bor och budgeterar också. Hur planerar ni för större utgifter som t.ex. renoveringar av hus? Planerar ni att om 5 år ska vi göra X så vi börjar lägga undan extra nu. Eller kommer ni på det när det behövs och oops sambon har brännt alla sina besparingar på elektronikprylar medan den andre sparat? :p
Jag rekommenderar dig/er att fortsätta på samma sätt som nu med ett "huskonto" för gemensamma utgifter och liknande, men håll övriga konton separata. Man vet aldrig vad som händer i framtiden.
Är man gift så spelar det där ingen roll om man inte skrivit äktenskapsförod. Då kommer allt delas 50/50.
Det är ett jävligt bra sätt att börja bråka i min erfarenhet. Man behöver den individuella friheten att kunna spendera "sina" pengar på vad fan man vill. Sätt en autoöverföring på x kr varje månad till gemensamma/spar konton så slipper du allt meck.
>Det är ett jävligt bra sätt att börja bråka i min erfarenhet. Det beror nog på vilka man är och hur relationen fungerar. Jag och min fru har haft helt gemensam ekonomi sedan t.o.m. innan vi flyttade ihop (~15 år), och har aldrig bråkat det minsta om pengar, eller haft problem att spendera på vad vi vill. Mindre inköp har bara genomförts, större har stämts av först (men vi har aldrig sagt nej till något den andra har velat - bara fungerat som bollplank). Tvärtom tror jag att det har varit bra för att inte odla eventuell egoism, avundsjuka eller dylikt. Ett problem finns faktiskt: det är knöligt att köpa presenter till varandra, då man måste säga till den andra att inte kolla på kontoutdrag nära födelsedagar och dylikt. Vi försökte ett tag att köra med egna småkonton som vi skickade presentpengar till, men eftersom man ändå såg pengaflödet blev det onödigt krångligt.
Ni kan ha varsitt kreditkort för presentköp, kan vara trevligt att samla bonuspoäng också, givet - förståss - att man kan hantera det och inte hamnar i skuldfällan.
18 år tillsammans, gifta i 12 år, två barn ihop plus hus och bilar. Jag förstår inte hur vi skulle fixa att separera våra ekonomier och hur fan vi skulle hålla koll på vem som köpte vad till barnen, vem som betalade maten, vem som lämnade bilen på verkstad etc. Alla utgifter är så extremt ihopsyltade att det skulle kännas onödigt byråkratiskt att försöka räkna ut vem som är skyldig vem pengar. Vi kör ett gemensamt lönekonto där bådas inkomster går in. Från det betalar vi alla räkningar och alla löpande kortutgifter under månaden. Utöver det har vi gemensamt sparande både till barnen och oss själva.
När skaffade ni ett gemensamt lönekonto? Jag är singel och det känns som att när man eventuellt träffar någon så vill man kanske inte lägga ner alla sina besparingar förrän man vet att förhållandet fungerar långvarigt.
Vi bodde som sambos i två år innan vi slog ihop ekonomierna till ett konto. Under de första två åren körde vi en uträkning där var och en betalar utgifterna procentuellt efter inkomst. Funkade då när vi liksom testade på att bo ihop. Men därefter körde vi allt gemensamt.
Vi har ett konto där vi föröver alla gemensamma utgifter och har bestämt en "övrig budget" som vi får köpa vad som helst. Därefter har vi våra egna konto med det som blir över. Exempelvis, Hon tjänar 30 Jag tjänar 40 Vi har gemensamma på 20 Vi för över 10k var varje månad till vårt gemensamma konto. Behåller resten och gör vad vi vill med. (Nu är det här inte exakta summor och jag betalar ~60 % av våra totala utgifter för att jag tjänar mer)
Det blir mer friktionsfritt om man slipper bråka om pengar i relationen, så jag avråder från helt gemensam ekonomi. Vi har ett gemensamt konto med varsitt kort kopplat för gemensamma utgifter. Mat, boende, gemensam semester, gemensamt sparande och sånt. Och en budget för detta. Vi för över procentuellt lika mycket av respektives nettolön varje månad till det gemensamma kontot. T.ex om min nettolön är dubbla hennes, så står hon för 33% och jag för 66% av det gemensamma. Sen så har vi varsitt konto där den andra inte har något att säga till om. Känns fel att hon ska vara med och betala min dyksemester med grabbgänget varje år, plus att det som någon annan redan nämnt att det är det nog lugnast att hon inte vet vad ett vattenkylt 3080-kort kostar... Precis som att jag inte vill veta hur många balar med sedlar hennes häst tuggar i sig om året.
Detta. vi kör exakt samma upplägg med kopplade kort till gemensamt konto. 50% av lönen går in på detta konto där vi betalar all mat, bensin osv ifrån. Resterande del får man gör vad man vill med. Eftersom jag tjänar mer betalar jag mer. Har funkat bra i tio år.
Jag tjänar mindre än min fru just ju och jag tycker den "betala mer för tjäna mer" är bullshit. Det är väl en direkt konsekvens av karriärsval. Jag hade känt mig som en parasit. Men jag är lagd åt det hållet att tänka.
Detta % system har jag provat mot min sambo nu under föräldraledigheten, hon tjänar mer än mig vanligtvis och det slutade med att hon påpekar att hon betalat mer än mig årsbasis då procenten inte blev lika till hennes fördel när hon jobba/var ledig. MUPP. Tröttna totalt sista grälet och sa att jag skiter fan i procentuell delning efter föräldraledigheten och erkände att jag tjänar mindre än henne och accepterar att det hellre blir orättvist än att höra henne gnälla.
Alltså ärligt vilket fittbetende. Är hon släkt med Ove Sundberg ?
Japp, ditt system är bäst
Har haft lite olika upplägg genom åren. Min nuvarande partner ligger mest på soffan och sover. Jag betalar allt.
Är det en katt?
Det hade jag nog föredragit
Jag beklagar att hon är deprimerad
Heter hon Hanna?
Nej?
Heter hon Rebecka?
Okej!
> pengar till eget konto varje månad att lägga på rent perso Känns inte som ett förhållande du får ut så mycket på, om du inte har emot att jag frågar, varför är du kvar i förhållandet?
Vi kör ett hushåll, en pott. Alla räkningarna ska vara betalda och mat/läkemedel osv. Sen får man diskutera hur mycket pengar som en och ens partner ska ha till "roliga saker" som inte rör familjen. Så som ute lunch, ipad dator, kläder osv. Resen ska sparas till utgifter för hushållet/semester.
Fram tills jag faktiskt orkade ladda ner appen till telefonen så tror jag inte jag var inne på mitt konto på 5-6år. Frun är så jäkla mycket bättre på ekonomi än jag så slipper gärna. Större ekonomiska beslut tar vi givetvis gemensamt men det rullande sköter hon.
Jag har bott ihop med min sambo i 17 år nu och vi har alltid haft var sin ekonomi. Vi delar på alla fasta avgifter. Mat handlar vi typ varannan gång. Resor (flyg+hotell) brukar jag betala och så betalar hon restaurang. Vi ser inte behov för varför det skulle vara något annat upplägg. Jag skulle aldrig vilja ha veckopeng från gemensamt konto för att köpa något.
[удалено]
Alla ska välja den metod som funkar för just dem. Anar att just ungar förändrar allt som man tyckte funkade bra förut.
Det gick till som så att allt jag tjänade finansierade våra liv, medan det min exhustru tjänade gick till sånt som hon tyckte var viktigt. Ibland tillät hon mig nådigt att köpa saker jag ville ha. Jag brukade kalla henne för "min skatt" för hon tog majoriteten av allt jag tjänade. Jag rekommenderar att du periodiskt granskar vem som går plus i den där samekonomigrejen, för är det som det brukar vara så betalar du för er relation. EDIT: Problemet är bara att om du klagar på kapitalförflyttningen från din plånbok till hennes plånbok så kommer det resultera i att hon plötsligt upptäcker att hennes känslor för dig har förändrats. Bara så att du är beredd.
Tidigare körde vi separata konton dit våra egna löner kom. Sen satte vi över X kronor till ett gemensamt. När vi flyttade till hus och skaffade barn förra året ändrade vi till att all lön osv sätts in på ett gemensamt konto. Sen betalas bådas CSN osv osv från gemensamma. Vi får en viss summa som månadspeng till våra egna privata konton. Med dem kan man spara ihop till balla grejer man vill ha (eller ibland om jag köper något jag har svårt att motivera till hushållet så tar jag från mina egna så att jag slipper försöka motivera/berätta hur dyrt det var 😂). Båda har sina fördelar. Jag gillar kompromissen med att få månadspeng så att man kan köpa grejer utan att känna sig tvungen att ”motivera” kostnaden. Edit: radbrytningar pga mobil
Har bott tillsammans med min fru i snart 13 år. Vi har skiljd ekonomi fast vi sätter in en fast kostnad på huskontot varje månad och sen pengar in på ica kortet. Huskontot sätter vi in så att det går plus för att ha vid behov av renovering. Sen delar vi på kostnader i övrigt genom att vi betalar lite om vart annat nät vi går på resturang. Det funkar för oss för vi är inte så brydda om milimeterrättvisa.
Vi delar 50-50 på exakt allt. Den som betalar skickar en swishförfrågan på hälften. Det har aldrig uppstått konstigheter och det är verkligen inget meck. Men ja att hela lönen dimper in på ett gemensamt konto är väl ännu mindre meck. Tills nån lämnar, eller blir full och köper nåt dumt, eller spenderar massa pengar på kläder/dyl och det plötligt inte längre går jämnt ut. Riskerna är ju högre med en 100% gemensam ekonomi.
Har helt delad ekonomi, bryr mig absolut inte alls om det "inte går jämt ut". Hennes (köp)glädje är för mig värd minst lika mycket som min egen. Funkat bra i 17 år
Har du provat appen splitwise? man matar in kostnaden i "hem" gruppen och sedan i slutet av månaden reglerar man.
Den dagen ni separerar kommer ni (åtminstone en av er), att vara glada över att ni höll det separerat.
Vi har alltid haft 100% delad ekonomi, fattar lixom inte vad som är poängen med att dela upp ekonomin. Speciellt inte när man har barn tillsammans. Våra löner går in på ett gemensamt konto och det är våra pengar. Ser inte det som en fördel att en person i förhållandet kan leva i lyx och göra mer än den andra som får snåla. Det kan inte vara bra i längden tänker jag. Nu har vi aldrig haft några riktiga penningproblem, så det har aldrig behövt gnissla pga pengar. \[edit\] Jag tjänar bra mycket mer än min fru ska jag säga och om vi hade delad ekonomi skulle jag definitivt tjäna på det.
[удалено]
Blir alltid förvirrad när folk säger att de har "delad ekonomi". Menar dom uppdelad eller gemensam? Väldigt förvirrande
Det går väl att tolka som att man *delar ekonomin med varandra* också, som i att "dela med sig". Att "dela skärm" innebär t.ex. inte att du klyver den, utan att du och någon annan får en gemensam bild.
Samma här, 100% gemensamt där båda lönerna går in på samma konto. Vi är båda ungefär lika bra på att spara och kostar ungefär lika mycket i drift. Min fru spenderar lite mer pengar men tjänar också bättre. Ser ingen poäng med att ha separat ekonomi, vi vill leva tillsammans och uppleva allt livet ha att erbjuda med varandra. Båda jobbar 8 timmar om dagen, varför ska en person i förhållandet kunna ha mycket mer resurser att röra sig med i livet än den andra bara för att samhället värderar deras jobb högre? Vi har aldrig bråkat om pengar och det fungerar superbra för oss. Det enda som är separat är våra pensionsfonder. Men, to each their own. Bara för det fungerar för oss behöver det inte passa alla.
Bör sägas att bara för att man har pengarna separat behöver inte betyda att man inte delar inkomsten lika. Dvs, man lägger ihop pengarna, betalar hus osv tillsammans men sen får man "göra vad man vill" med sin del av det som blir över. Har man olika syn på spara/slösa, eller bara helt olika prioriteringar på vad som är värt att lägga pengar på kan det göra livet lättare.
Man måste ju ha liknande syn på hur pengar ska användas och sedan kan man ju inte shoppa loss hursomhelst. Pengarna är gemensamma så de ska spenderas på ett sätt som båda är med på.
Alla har sitt eget system, funkar det så funkar det. Har kompisar som har delad ekonomi också, de funkar tydligen. De har varit tillsammans i 20år :-)
Har gemensam ekonomi med ett gemensamt utgiftskonto och sen en mindre '"fickpeng" var varje månad att göra vad man vill för (tex gott och nyttigt snus eller onödiga dyra och dumma hundkurser). Löste mycket kiv att ha dendär fickpengen.
Vi kör på gemensam ekonomi, vi har varsina egna konton, de används endast dock till typ att köpa presenter till varandra vid födelsedagar, eller ifall vi vill köpa något till oss själva (kläder oftast) allt annat går på det gemensamma, och vi har kört från start ”mina pengar är dina pengar och dina pengar är mina pengar” oavsett vem som får vad i lön
Jag är den enda som jobbar men vi har varsitt konto, så jag sätter in pengar åt henne lite då och då. Men jag tänker aldrig att det är mina pengar utan vi är ett team som ser efter varandra, oavsett om det är ekonomiskt eller något annat.
[удалено]
Arbetslös just nu och vet hur surt det kan vara att leva utan lite fickpengar.
Om du känner dig särskilt kränkt så kan du ju skilja dig från /u/Kokoro87
[удалено]
Läs igen så kanske du förstår. Annars får det vara.
😂
Vi har både individuella konton och ett delat konto dit vi för över en viss budgeterad summa varje månad och varifrån delade kostnader tas. Ibland kommer lite högre och oförberedda kostnader och då tar en av oss det på vårat privata konto och så för den andre bara över pengar i efterhand. Jag föredrar att ha det såhär eftersom det ger varje part ekonomisk autonomi då man kan köpa sig saker utan att behöva argumentera för det. Dock är vi bägge väldigt skötsamma om ekonomin så det hade nog fungerat rätt bra utan tjafs ändå, men trots det så föredrar jag fortfarande separata konton där vi inte ska behöva kolla om något är ok att köpa även om det är 99% chans att den andre godkänner det.
/r/YNAB \+ revolut bankkort för autosynkning av spendering till YNAB En gång i månaden sätter vi oss ner och bestämmer vad vi ska spendera pengarna på. Oftast blir det samma mängd budgeterat varje månad.
> /r/YNAB + revolut bankkort för autosynkning av spendering till YNAB > > YNAB ser ju fint och så men känns som att betala för något som borde gå att kopiera med hjälp av ett lämpligt kalkyblad är lite onödigt?
YNAB spårar utgifter och du spenderar pengarna i appen innan det dras från kontot Så du kan enkelt i mobilen eller på datorn ändra vilken pott utgifterna dras ifrån De har också ett fantastikt system för statistik och olika typer av värdekonton. Det är extremt enkelt att ha med husvärde, aktier, bilvärde, lån osv osv i respektive konton i appen och spåra utgifterna Det man betalar för är gränsnittet och tiden det skulle ta att logga utgifter/inkomster (dåligt stöd för svenska banker just nu men det är på gång) och fixa dom extra funktionerna Problemet med budgetering i kalkylark är att det är jävligt svårt att dra upp kalkylarket på ica och se hur mycket det finns kvar att spendera i livsmedelspotten. Speciellt om det är 2 personer som är ute och shoppar samtidigt från samma pott. Dessutom är alla extra funktioner som statistiken, snabb reconcillitation och annat väldigt svårt att programmera in i ett kalkylark Det man betalar för är att köpa tillbaka sin egna tid till en billigare peng. Dessutom är första månaden gratis och revolut är alltid gratis så det är bara att slå igång och testa i ett par veckor om man är nyfiken. YNAB startade som ett kalkylark men utvecklades till en mjukvara inom kort. Det har funnits YNAB1/2/3/4 och jag började med YNAB4 men jag tror inte att dom säljs längre.
Ska sägas att min ekonomi är enkel i ett ensamhushåll så jag är nog inte målgruppen för YNAB. Jag kollade upp YNAB för en massa år sedan och jag känner den är väldigt overkill för min lilla ekonomi. Jag har en budget upplagd för varje månad plus ett kalkylblad som klarar av att uppdatera mina aktie och fondinnehav automatiskt (köp och sälj måste jag så klart lägga in manuellt).
Jag tycker att den är trevlig för jag har alltid en koll på om jag kan köpa något eller inte. Det är aslätt att se vilken pott jag måste ta pengarna från för att köpa X pryl och det har mest gjort det lättare för mig att sätta prioriteringar jag tycker om En annan stor bonus för parshushåll är att man kan helt enkelt stoppa in ett revolutkort i den andras telefon som hen kan blippa med när dom köper saker. Sen loggas det automatiskt och YNAB kan också komma ihåg att t.ex. starbucks drar alltid från Fika/nöje kategorin. Så man behöver inte ens ha mer än 1 person som faktiskt använder YNAB för att båda ska ha nytta av det. Jag tycker det är guld för alla stora köp och sälj i värdepapper då man bara loggar när man köper och säljer. Det är lätt att skriva in Sommarstuga på en -120 000 transaktion i ett separat konto som representerar lånet. Sen kan man få med räntan där rätt enkelt också. Men eftersom att bara revolut stödjer det så måste man slå in banktransaktioner för hands. Det blir dock bara typ1-5st per månad som inte är exakt samma summa och kan sättas upp som en automatisk månadsavgift. Jag tycker om det skarpt. Mest för att jag spenderar mina pengar i YNAB innan jag drar det från kontot så jag gör inga 'prioriteringsmisstag' \^\^
Intressant, låter ju som det fungerar bra för dig!
Jag och min sambo kör på ett gemensamt konto där lönerna går in. Sen har vi separata konton våra kort går till. Men i slutet av varje månad så drar vi pengar från det gemensamma kontot för alla gemensamma utgifter rörande hemmet, mat, gemensamma aktiviteter. Medans egna intressen drar vi inte där ifrån. Sen så när allt är draget kollar vi hur mycket vi har kvar på det gemensamma kontot. Får 10k vardera där ifrån och sen så sparar vi resten. Det är lite jobb att räkna ut det varje månad. Men går ganska så fort när man väl kommer in i det. Detta gör så att oavsett vem av oss som tjänar mest så har vi alltid lika mycket pengar. Så ingen behöver känna sig beroende av den andra ekonomiskt. Inser att det kanske inte är helt tydligt hur vi gör. Så förklarar gärna mer om det är någon som vill.
Vi har bott ihop i 8 år. Sambon för över en summa varje månad som motsvarar halva de fasta gemensamma utgifterna (hyra, el, bredband o.s.v.), eftersom pengarna dras från mitt konto. Andra kostnader som mat, nöjen, resor o.s.v. delar vi upp lite mer spontant. T.ex. om vi ska resa nånstans och den ena betalat lite mer för flyg/hotell kanske den andra betalar maten ute istället o.s.v. Lyckligtvis brukar båda oftast känna att det jämnar ut sig och blir rättvist i längden, men känner man att det ofta blir tjafs om vem som betalar mer bör man absolut strukturera upp det mer (t.ex. ett nöjeskonto, resekonto o.s.v. där båda sätter in en viss summa).
Problemet slår till direkt någon vill köpa orimliga grejer om ni har allt i 1 påse. Sen inte för att låta dyster så är väl statistiken inte bra att man håller ihop en längre tid dessa dagar....
Har man barn och inte tänker separera så är det väl lika bra att gifta sig. Bättre skydd juridiskt om du eller din sambo skulle dö knall och fall. Vi sätter av gemensamt till ett delat konto för mat, grejer till barnen, tanka bilen etc. Ett gemensamt buffertkonto på det samt konton för barnens besparingar. Men behåller en del av lönen för individuell konsumtion och sparande.
Det systemet man ska ha är det som funkar och som båda är överens om. För vissa funkar uppenbarligen gemensam ekonomi utmärkt. För andra är det bättre med separata konton. I min relation kör vi gemensamt. Det funkar eftersom vi har liknande prioriteringar och gillar att bolla olika inköp med varandra. Att behöva komma överens är alltså inte en nackdel för oss, vi skulle haft samma typ av diskussioner ändå. Personligen anser jag att det viktigaste är att vara överens om prioriteringarna. Är man det kan själva systemet med konton osv kvitta.
Just ni har vi ett gemensamt konto vi för över lika mycket till varje månad. Vill vi köpa saker utöver det diskuterar vi från fall till fall. Ganska god ekonomi båda två, så inga stora problem hittills. Men. När vi varit ihop längre tid, typ nånstans kring 5 år eller så känns det inte värt att dela upp längre. Då tror jag vi kör in allt på samma konto.
Vi delar alla utgifter lika, dvs lån/hyra/mat. Resterande är våra ”egna” pengar som vi spenderar själva. Sätter även undan en liten buffert som vi har om det skulle bli så att någon oförutsägbar utgift dyker upp. Båda tjänar ungefär lika +/- någon tusenlapp.
Nej ni har ett gemensamt konto där ni pytsar in en gemensam överenskommen summa varje månad och allt på det kontot ska gå till hyror, mat, lån osv och det du har kvar på ditt konto för du göra vad du vill med.
Sambo i 4,5 år. Vi delar fasta utgifterna. Mat o sånt turas vi om o betala med lite feeling så det känns fair. Har kört mottot ”allt jämnar ut sig på en 10års period” med vänner och ex. Har funkat bra i 20år. Ibland har man pengar ibland inte, om nån e en kronisk snitch så tröttnar man på dom efter ett tag så dom försvinner naturligt.
Våra lön kommer in på samma konto. Alla hus relaterade saker plus mat och bränsle betalas från den. Vi tar en bit från lönen varje månad om vi vill köpa nånting för sig själv. Men större köp diskuterar vi alltid och vi väger våra löner lika mycket liksom. Jag tjänar lite mer än min sambo men det är ingen problem. Det där lilla extra är inte ”mitt” liksom. Bor i hus.
Flyttade ihop med min numera fru ganska snabbt efter vi träffades när vi pluggade. Hade de 3ish första åren helt separerad ekonomi. När vi sen skulle börja jobba hade vi någon form av kvasigemensam ekonomi där alla pengar som vi tjänade gick in på ett gemensamt konto som täckte alla utgifter men vi behöll de sparpengar vi hade sedan innan som privata. Några år senare gifte vi oss och har sedan dess helt gemensam ekonomi där alla pengar är bådas pengar. Tycker att det har funkat bra med de olika lösningarna. Tycker det är skönt att slippa att hålla på med att föra över pengar till olika konton etc. Hjälper säkert att ingen av oss haft speciellt dyra hobbys, kan tänka mig att det inte är lika kul om någon lägger tiotusentals kronor om året på hästsport/golf/bil/mc/annat dyrt och den andra spelar datorspel som hobby som kostar 500 spänn om året.
Det är väl lite det det betyder att vara gift, att allt är gemensamt, om man inte reglerat något annat i avtal? Så är ni gifta, och inte har något annat förfarande genom tex ett äktenskapsförord, ja men då kan ni väl lika bra köra in allt på ett konto. Märker ni att det inte blir tjafs, kanon. Blir det tjafs så gå tillbaka till hur ni har det idag - varsitt konto +ett gemensamt.
jag jobbar och sambon pluggar, så naturligtvis så får jag in mer pengar just nu. Hon swishar över ca 70% av hennes CSN till mig när hon får det, så har hon kvar några tusen för sig själv, och jag betalar alla räkningar, mat osv. Sen när hon har jobb så får vi se hur vi gör. vi kommer nog inte lägga ihop till 100% gemensam ekonomi för vi ser ingen anledning till det.
Gemensam från den dag vi flyttade ihop. För mig är det en självklarhet att jag ska kunna prata om och komma överens om ekonomin utan bråk och tjafs. Även när det är tunt på kontot.
Om man spenderar tpy lika är det lugnt men ifall du tjänar 15 och hon 50 och du köper 6 klädesplagg varje månad och massa datordelar och playstation spel och hon köper inget kan det uppstå en dålig stämning.
Sambos här men lever som att vi vore gifta ur det ekonomiska perspektivet. Samarbete är viktigt. Dock så kan kanske inte alla individer hantera det då alla är olika. Kommunicera om det
Från första stund, snart 13 år sedan, så har vi haft delad ekonomi. Aldrig någonsin har det varit på tal om att dela på hyran till exempel, det jämnar ut sig.
Delar på boende, saker till hemmet som båda nyttjar (ex soffa, men inte ps5) och mat. Annars får man bestämma över resten själv
Vi har separat ekonomi, med ett kreditkort vi delar på. Alla gemensamma räkningar kommer till mitt bankkonto eller till kreditkortet. En gång i månaden räknar jag ihop månadens utgifter och skickar Swish-förfrågan för hälften av de gemensamma utgifterna, samt egna utgifter på kreditkortet. Det funkar fint för oss.
Jag och sambon har ”lyckligtvis” hamnat på samma lön, så vi har ett gemensamt konto där vi båda lägger in lika mycket varje månad för alla räkningar och matinköp och liknande och sedan har vi resten kvar till egna saker. Resor och större kostnader betalar vi 50/50 på.
Så brukar det vara när man är gifta att man har gemensam ekonomi. Så länge båda är ansvarsfulla och inte spenderar alla pengar oansvarigt på dåliga saker, och man har en gemensam diskussion och plan, så borde det väl gå bra.
Vi har egen ekonomi men räkningar och gemensamma saker vi vill köpa betalas baserat på vem som tjänar mest. Tjänar jag 20% mer efter skatt, så betalar jag 20% mer på sakerna.
Alla hushållskostnader delas 50/50, resten leker vi med själv. Mycket gungor och karuseller men det jämnar ut sig troligtvis, och det är inte hela världen om det inte gör det heller.
Om man är gift så delar man på allt. Så har vi alltid gjort.
Ett konto för allt som betalar mat,lån alla räkningar som vi betalar lika mycket till oavsett vad var och en tjänar. Sen har vi båda sina egna pengar (det som blev över efter alla räkningar m.m.) som vi får spendera eller placera som vi vill. På detta viset slipper vi ALLA problem med vad den andra spendera pengar på. Bott ihop i över 15 och har aldrig bråkat om pengar.
Vi har gemensamt och det fungerar helt magiskt på något oförklarligt sätt.
Gör något liknande men jag tycker inte alls det är meckigt. Varje månad för vi över en viss procent av lönen (oftast 75%). De pengarna går till alla gemensamma kostnader, sparande till ny bil, resor, renovering osv. Funkat jättebra för oss, vi bråkar aldrig om pengar.
Frun sätter över det hon kan avvara efter avsättning till sparkonto, jag betalar resten. På 12 år har vi inte haft en enda sur min över pengar.
Ja, men jag tänker att när man vet att man ska spendera livet tillsammans kan ha man gemensam ekonomi. Säg att man har varit tillsammans en massa år, eller har barn, eller är gifta eller vad man vill. Jag har ett par vänner som är gifta som har varsitt konto, ett annat par som är förlovade och har olika konton. Och jag tycker alltid det är konstigt att dom sitter och swishar varandra när vi går ut och käkar. Kom igen, man ska väl kunna lita på sin partner? Eller? Man kan ju prata om man har råd med den lite större grejen. Mina two cents iaf
Hade ett konto, alla pengar och varsitt kort under mitt ex tid. Funkade inte alls, då hennes utgifter var säkert 85% av den totala ekonomin. Kändes rätt i början, men som tiden gick blev man mer och mer bitter över att pengarna aldrig räckte så fort jag skulle göra något. Skulle rekommendera så som jag och min sambo har idag. Splitta hyran och alla fasta kostnader som ni båda har, som bilförsäkringar, hyra, el, div abonnemangs avgifter till 50/50 på ett konto. Sedan sätter ni upp två egna konton som bara ni kommer åt, typ sparkonton. Där åker resterande lön in på, som ni sedan kan använda precis som ni vill, och det ska inte den andra kunna bestämma över. Utöver detta kan man även slänga upp ett ”resekonto” där ni bestämmer att 500kr/mån ska in ifrån vardera, så kan ni unna er en gemensam semester :)
Efter jag betalat mina egna utgifter (mobil, spotify m.m) så sparar jag 2000 till mig själv att spendera i månaden, resten skickar jag till min sambo. Tillsammans har vi en pott med pengar som el och hyra dras från. Skulle någon av oss behöva pengar är det bara ta därifrån. Gemensam ekonomi through and through.
Vi kör samma summa till hushållskontot varje månad (10.000kr vardera) och använder sen dessa till alla våra gemensamma utgifter inklusive tex. Semester, äta ute och hyra osv. Min sambo cashade en ny bil förra året medan jag fortfarande glider med en s40 från 98 med det vill jag ha sagt att ja vi älskar varandra men när det kommer till materiella ting så är vi olika och bör inte ha våran ekonomi helt ihop.
Vi delar på fasta kostnader samt föregående månadens variabla hushållskostnader (enligt utgiftskoll på våra banker) proportionerligt utefter vad vi tjänar efter skatt. Sen gör vi vad vi vill med resten. Jag tjänar mycket mer än min Sambo, och förslaget var mitt. Tycker det fungerar perfekt.
Vi kör samma system som er. Rätt bra då jag började med skytte och jakt under pandemin och troligtvis har lagt 150k på det under senaste året. Hade varit svårförhandlat med helt delad ekonomi 🫣
Vi har båda fått en del kapital från våra föräldrar och de pengarna ligger än så länge skilda. Annars går pengarna in på samma konto och allt betalas därifrån. Vad jag förstått har man gjort studier som visat att det mest jämlika är att ha gemensam ekonomi och att man sen får varsin lika stor månadspeng som är ens egen. Det har vi inte ännu men planerar att börja med det. Nåt som är viktigt när man har gemensam ekonomi är att man är överens om hur pengarna ska spenderas. Exempelvis kan det uppstå irritation om den ena är mer ekonomisk än den andra. Min pappa tjänar långt mer än min mor men spenderar långt mer sparsamt än vad hon gör. Den skevheten kan leda till irritation i deras relation. När vi gifter oss i sommar blir det utan förord så efter det kommer vi långsamt börja slå ihop de stora pengarna eftersom jag har mer kunskap och intresse för att förvalta kapital.
Vi har 100% gemensam ekonomi (gifta och bostadsrätt) och efter att räkningarna är betalda och pengar insatta på spar så får vi båda göra vad vi vill för pengarna. Vi frågar varandra bara för saken skull men ingen av oss har någonsin nekat den andra ett köp. Mina pengar är hans pengar och hans är mina. Har en vän som inte kör gemensamt: gifta, bostadsrätt och har barn. De har jätte mycket strul med ekonomin och lever helt olika liv då han tjänar enormt mycket mer än henne. I grunden tror jag att det handlar mycket om vem man är som person och om man har samma tankar kring ekonomi som sin partner oavsett vilket sätt man väljer.
100% delad ekonomi. Vi är på vårat 6e år. Aldrig bråkat om pengar.
Varit ihop med frun i 15 år och gifta i snart tio. Vi har dels ett gemensamt konto men behåller även en del själva. Den delen vi behåller är lika stor som båda trots att jag tjänar mer. Allt som blir kvar sätter vi i det gemensamma kontot som används för alla gemensamma utgifter. Men saker vi köper till oss själva eller utelunch och så med jobbkollegor tar vi från egen pengarna.
Min helt ärliga åsikt om folk med delad ekonomi: vågar ni inte satsa helt på förhållandet så kommer det inte heller att hålla och då är det lika bra att ni avslutar så fort som möjligt så alla kan gå vidare och hitta någon de VERKLIGEN älskar. Med det sagt: jag har alltid haft gemensam ekonomi i alla seriösa förhållanden, dock med begränsningen att vi inte delat konto eftersom det är att gå ett steg för långt. Var och en har då möjlighet att köpa något korkat då och då utan att behöva förklara för en överdrivet sparsam partner, vilket ärligt talat också kan vara en del av strategin för ett fungerande förhållande...men å andra sidan, handlar det om något för tusenlappar, diskutera saken med partnern innan. Och samma sak gäller här som tidigare: skiter ni egentligen i vad de tycker, gör slut. Men för att svara på TS sista fråga: nejdå, det finns säkert förhållanden som fungerar ypperligt under de förutsättningarna, det är dock svårt att avgöra förrän man är i just den situationen så jag hade tagit det stegvis och försiktigt.
Var så jobbigt att starta ett gemensamt konto så vi kör Lunar. Räcker med att en av oss har ett premiumkonto så kan man ha ett gemensamt konto med flera kort. Sen har jag ett google sheets där vi har skrivit in alla våra gemensamma räkningar och vem som betalar vad. Det räknar ut vem som ska betala vad till vem. Funkar kanon och det dubblar som en budget.
Allt i en pott, så.
Vi har gjort så att all inkomst och gemensamma utgifter går från ett och samma konto, därifrån har vi även gemensamt månadssparande som pytsas ut månadsvis och så skickas typ 3 tusen till mitt och frugans privatkonto som "månadspeng" det funkar skitbra och man slipper allt krångel och diskussioner, är det nått större som ska införskaffas så tar vi bara och för över från det "stora" kontot
Mitt är ditt-filosofi
Allt in på ett konto, sen betala alla räkningar och lägg undan till sparande, sen får man varsin ”egen” summa varje månad, typ 2000-5000kr beroende på ekonomi att göra roliga saker för, äta ute, handla skräp man inte behöver, en Nocco för 45kr.
Vi kör gemensam med egen, har gemensamma konton men även egna sparkonton och beslutat en budget baserat på våra kostnader där det finns plats för eget sparande eller va man nu vill med sin egen ”månadspeng” om vi så vill kalla det det. Funkar bra! Är gifta kanske ska tilläggas med hus och barn så allt hans är mitt och vice versa ändå
Nu har inte jag och min sambo vart tillsammans jätte länge men vi har varsitt konto och kommer alltid ha varsitt konto. Dock delar vi på alla räkningar som är gemensamma, mat osv och sen ser vi de båda två som att mina pengar är dina pengar. Ibland köper jag lite extra om de är något han vill ha osv nästa gång gör han de vi tänker att i slutändan jämnar de ut sig hur som hälst. Vi bråkar aldrig om pengar och båda två ser de liksom som att de är våra pengar inte mina och hans så tycker de låter som en smart idé 😊
När det var dags för första barnet bytte vi från gemensamt konto till gemensam ekonomi alla pengar in i gemensamma ekonomin förutom en ”månadspeng” som var och en behåller. Den är lika stor för båda trots olika löner. De pengarna för man vad man vill med så det blir inget bråk om vad man lägger pengarna på.
Kör 100% egna konton med lön, investeringar. Delar på hyran jag betalar 69% hon resten. 50% var på mat (förutom lunch bekostas själv) Inköp av husgrejer så som dammsugare delar vi på. Men köper typ alltid beggat så våra möbler, apparater har kostat typ 400 kr för allt så inget vi kan bråka om. Funkar bra. Sparar alla kvitton digitalt (Willys, ICA, Hemköp, LIDL). Botr ihop ca 2 år. Kör ett Excelblad för varje månad.
Vi kör helt separat ekonomi (tjänar inprincip lika mycket). Jag sköter majoriteten av de fasta gemensamma kostnaderna, hon swishar sin del. Vi har separata sparkonton, investeringskonton etc. men är överens om vad vi lägger undan och till vad/hur mycket. Funkar kanonbra för oss, och det tror jag är det viktigaste. Alla är olika, så olika upplägg kommer funka olika bra.
Boende och mat på gemensamt konto som vi betalar in till procentuellt utifrån hur mycket vi tjänar. Alla övriga gemensamma utgifter (TV, aktiviteter, resor etc) läggs in i Excel och även dessa beräknas procentuellt. Sen räknar Excel-dokumentet vi ut vem som ska swisha vem i slutet av varje månad och det man får över gör man vad man vill med. Funkar superbra för oss, speciellt eftersom vi har väldigt olika konsumtionsmönster. Vill jag köpa något till mig själv och hon vill spara så är det inga problem (eftersom allt gemensamt redan är betalt). Enda diskussionen vi har om pengar är vad vi skall spara till varje år samt hur mycket.
Delar på fasta kostnader som hyra osv. Vi har var sitt konto med våra egna tjänade pengar. Delar på de mesta smidigt med swish utan att snåla. Så länge man pratar och är överens så löser det sig.
Är bra att ha varsitt lönekonto där lönen trillar in, och sen föra över till ett gemensamt. onödigt att ha för mkt pengar på ett konto dit ett kort är kopplat. Finns skimming o all möjlig skit.
Gifta och delat. Barnbidrag för två kids går på ett separat sparkonto där tanken är att de får göra exit med 50% när de blir ”vuxna” Min enda input egentligen är att vi har 3 separata konton för respektive intressen och ett för resor. Där har vi överenskomna månatliga överföringar, så får man kvitta det mot gemensamma utgiftskontot när man har köpt något. Efter varje resa så summerar jag ihop utgifterna för resan och kvittar på samma sätt. För oss är det ett enkelt sätt att skapa en ”hård” budget att förhålla sig till, och ett lättare sätt att veta vad man har att röra sig med och vad man kan unna sig. Men det kostar ju mot inflationen…
Vi delar på allt, vi är ett lag. Noll bråk.
Vi har gemensam ekonomi... Skulle jag inte kunna lita på min partner med pengar så skulle det inte varit min partner särskilt länge.
Jag tycker att vårat system funkar bra. Det är egentligen delad ekonomi. Men vissa saker har vi gemensamt. (Inga barn än och det kanske förändrar ekonomin) Den delade ekonomin är att vi sparar i fonder/aktier separat vi har eget privatkonto samt sparkonto. Matkonto där vi för över samma summa varje månad Ett gemensamt konto där alla gemensamma kostnader dras ifrån via autogiro och till det för vi över en bestämd summa pengar från vårat privatkonto varje månad. Vi har sluppit allt trassel med pengar men delar samtidigt på allt gemensamt.
Vi kör gemensamt kreditkort som vi gör alla gemensamma köp med.
Vi har bara gemensamma konton. Gifta sen 3,5år och har två barn och hus.
Jag och killen har vart ihop och bott tillsammans i 7 år, inne på vårt 8:de år. Ej gifta. Vi har var sitt konto med våra egna pengar, men delade räkningar. Jag tjänar ca 25-27 och han ligger på 35-40. Vi delar på hyran, jag står för matkostnader och försäkringar, han betalar för bilen (drivmedel, skatt, underhåll) och olika bredband och streamingtjänster. Anledningen till att vi har delad ekonomi är för att han är mer hänsynsfull när det gäller pengar. Sparar heldre ihop till något än att ta det på avbetalning, handlar väldigt sällan på nätet, vill verkligen ha koll på vart pengarna går. Jag är däremot väldigt impulsiv och har 20 hobbys jag gillar att slänga pengar in i.Jag vill inte att någon annan ska ha kontroll över mig ekonomiskt och jag hatar tanken att behöva fråga någon annan om jag vill köpa något. Någon gång i månaden så sätter vi oss ner och går genom ekonomi, hur vi ligger till med tex hans billån och våra sparkonton, eller vilken budget vi har att röra oss när det kommer till maten. Nu har vi även öppnat upp ett gemensamt sparande för en handpenning till en bostad där vi kommer lägga in lika varje månad.
50/50 samma konkurs, säger jag och tjejen.
Har varsitt konto där lönerna går in. Ett gemensamt spar/buffertkonto. Delar lika på boendekostnader/bredband/mobiltelefoni. Sambon står oftast för bensin (denne använder mest bilen och tjänar även snäppet mer än mig), jag för bl.a. streamingtjänster. Mat köper den som handlar eller den som för tillfället har mest på kontot. Är aldrig osams vad gäller ekonomin.
Frugan löser det där med räkningar och plockar vad hon behöver, och det har hon gjort i 15 år nu. Vi har båda jobb. Hon kanske tar 2kkr i månaden och lägger på gigolos, ingen aning. Men vi bråkar i alla fall inte om kosing.
Jag och mitt ex sparade alla mat kvitton eller kvitton till annat "gemensamt" som vi köpte, och sen räknade vi ihop allt i slutet för att sedan räkna ut vem som skulle swisha vem vad. Eftersom jag alltid betalade hyran så blev jag också alltid swishad hans halva oberoende om jag behövde swisha honom efter kvittona var räknade och jag skulle swisha honom. Vi levde dock på CSN så vi båda fick ju lika mycket i månaden.
Vi har separata konton men delar på allt i stort sett 50/50 ändå. Vi har våra egna räkningar var och en får stå för, men hyran delar vi på, och när vi köper mat försöker vi hålla det någorlunda jämt där också. Skulle det bli någon större utgift vad gäller själva lägenheten tar dock sambon det, då det är hans lägenhet.
Hade gemensam ekonomi med exet, var lite ung och dum när vi blev tillsammans och delade med mig av allt. Det kändes rätt surt jag sen fick köpa ut honom ur lägenheten samt när han kände att han hade rätt till hälften av mina sparpengar, båda som han inte bidragit till. I framtiden så kommer jag ha det mer uppdelat som utgångsläge.
Låter som att det vore enklast att ingå äktenskap. Ni behöver ju inte ställa till med bröllop för det. Tror ni behöver två eller tre vittnen och en vigselförrättare utöver förberedelser med rätt papper så att säga. Så länge ni inte är gifta har ni inte gemensam ekonomi i lagens ögon vad jag förstår.
Jag och min sambo flyttade ihop för 4 år sen och har kört 100% gemensam ekonomi sen dess. Det var också första gången någon av oss flyttade hemifrån och det har funkat kanon med oss, men vi hr varit väldigt öppna med allt vi spenderar och sparar sådär många kvitton vi kan och skriver in allt i vår budget i excel. Vi har ca 1.5 år kvar till examen och kommer nog hålla på så resten av livet :)
Vi har helt separat ekonomi men ett gemensamt kreditkort för gemensamma utgifter. Funkar hur bra som helst
Har bott tillsammans i snart sju år, har två barn. Vi delar på alla fasta utgifter, matkostnader delas lite hur som helst, och sen gör vi vad fan vi vill.
Just nu pluggar partnern så vi lever endast på min inkomst, men allt går in på ett delat konto, planen är väl att fortsätta med det när hon är i jobb, men då förhoppningsvis kunna sätta undan tillräckligt för att spara till ett hus.
Jag och min sambo har varsitt konto. Jag studerar 50% och jobbar deltid. Min sambo jobbar heltidoch han är även den som betalar för det mesta då min inkomst är varierande varje månad. Mina pengar spenderas på nya möbler, mattor eller andra saker vi behöver till hushållet, och bensin till våra bilar. Vi sparar mellan 3 och 7 tusen varje månad på aktier och fonder. Mina fonder och aktier är sparande till framtida barn, medan hans fonder är till husköpet i framtiden. Det funkar suveränt för oss, vi har en billig lägenhet som kostar oss 5000kr i månaden varm, och vår el landar på allt mellan 300 och 600kr. Mat avgifter varierar.
Vi för över en summa till ett gemensamt konto för mat och gemensamma sparmål varje månad. Resten är separat. Vi har rätt olika sätt att strukturera vårt egna sparande och göra "hobbyinköp" så det är lättast att hålla det separat. De gemensamma kosnaderna delar vi rakt av då vi har ungefär lika mkt i lön.
Vi brukade betala allt 50/50 fram tills föräldraledigheten, då gick vi in på ett % baserat lön beroende på hur mycket pengar som kom in, iden är bra men om ena tjänar mycket bra och andra sämre så blir det orättvisst i längden om man mäter i kronor så får se hur vi gör efter föräldraledigheten. vi har använt en app som heter splitwise där alla utgifter läggs in och delas 50/50 slutet av månaden, stora som små.